We are thrilled to offer you some expert hints and tips from Chrystal McCart, our Janome Canada artisan living in Northern Ontario, and who sews on our Janome 2000CPX and our Janome Skyline S7. We…

The Janome Coverpro 1000CPX and 2000CPX have a large range of coverstitch accessories and presser feet. But which Janome Coverpro accessories are worth buying and how do they perform?

In this post, I'll show you how to use a coverstitch machine, specifically the Janome 1000CPX. I'll also go over the differences between the 1000CPX, 900CPX, and 2000CPX. You'll be up and running with your coverstitch machine in no time!

I oktober 2011 köpte jag en Janome Coverpro 1000 cpx. Det är en ren täcksömsmaskin och jag visste att det är en maskin som kan vara svår att lära känna så jag läste på mycket och har testat mig fram. Idag är vi bästa kompisar och jag skulle inte vilja vara utan Covern. Nu tänkte jag dela med mig av det som jag har lärt mig under åren med Covern, som är samma maskin som Elnas täcksömsmaskin. Till att börja med tycker jag inte att man ska vara rädd för symaskinen och ett tips är att få hjälp på symaskinsaffären där man köper den eller hitta någon i ens närhet som har en sedan tidigare och få hjälp genom henne/honom. Ha tålamod och när du väl fått till inställningarna ändra dem inte om det inte är nödvändigt. Med en Janome Coverpro 1000CPX kan man sy enkel-, dubbel- och trippelsöm samt avig täcksöm med två eller tre sömmar. Det är alltså en ganska begränsad symaskin och du kan inte ha den istället för en hushållssymaskin. Trippel-, dubbel- och enkelsöm Grundinställningar Till att börja med behöver man få till en bra grundinställning. Min maskin fungerar bra med de rekommenderade inställningarna på trådspänningen, 4-4-4-3. Jag köper nålar från Bibbis textil som är extra långa. Många får hoppstygn pga att nålarna är dåliga så det kan vara värt att prova att byta till nya vid hoppstygn. Du väljer stygnlängd på höger sida av maskinen. Jag brukar köra på 4, ibland kortar jag av stygnen något men inte mycket. Nedre ratten är diffen, mittenratten är stygnlängd Något annat som är viktigt att lära sig det är att ändra diffen (differentialmatningen). Även den sitter på höger sida. Diffen bestämmer hur mycket tyget ska matas fram och genom att ändra den kan tyget sträckas ut eller rynkas ihop. Eller som det oftast ska vara, ingetdera. Jag får ändra denna beroende på vad jag har för tyg men oftast ligger den på 0,75. Vid bandkantning däremot får jag ofta ändra den, men det kommer jag till senare. Det går även att ändra på pressarfotstrycket om man tycker att det behövs. Jag brukar inte göra det utan har den på 1 cm. Du mäter pressarfoten med en piffikus eller linjal, det är alltså höjden som avgör pressarfotstrycket. Det finns en genomskinlig pressarfot att köpa. Många rekommenderar denna eftersom man då lätt ser vart sömmen hamnar. Jag hade turen att det följde med en Center foot guide med maskinen och med den var det en genomskinlig pressarfot. Jag tog bara bort metalldelen som styr sömmen till mitten och så hade jag en Clear View foot. Och det blev faktiskt skillnad, framför allt när jag bandkantar. Men det är inget måste, pressarfoten kostar nästan 500 kr. De två metallfötterna följde med maskinen Börja sy Börja på en provlapp och fortsätt direkt över till det riktiga tyget. När du börjar sy en söm som börjar i en kant använder du först en liten lapp att börja på för att sedan fortsätta direkt på nästa tyg. Det här gör man för att inte sömmen ska repa upp sig och för att sömmen ska börja direkt på tyget. Även i slutet av sömmen behöver du använda en liten lapp. När du fållar ett redan ihopsytt tyg är det bara att börja mitt på tyget. Som vanligt ska maskinen själv mata tyget och den som syr ska bara styra tyget. Att dra det framåt leder oftast till hoppstygn. Avig trippelsöm i fåll När du börjar och avslutat en söm på t ex en tröjfåll behöver trådarna fästas för att inte repas upp. Jag brukar knyta ihop alla trådarna och sedan leda in dem i fållen med en nål. Är det en avig täcksöm behöver jag först leda dem till baksidan för att sedan knyta ihop. För att få loss trådarna lyfter man pressarfoten och vrider handhjulet till nålarnas högsta punkt, därefter drar man ut nåltrådarna lite för att till sist dra tyget lite snett bakåt. Det här är jag och min maskin inte riktigt överens om och därför gör jag lite annorlunda. Jag börjar med att lyfta pressarfoten, sedan drar jag försiktigt tyget snett bakåt samtidigt som jag sänker och höjer nålarna lite med handhjulet. Då släpper trådspänningen och trådarna går att dra ut. Innan jag drar ut mer så brukar jag ta ett grepp om slutet av sömmen för att inte repa upp den. Avig trippel-, dubbel- och enkelsöm Sprätta Att sprätta med en täcksöm är faktiskt enkelt. Börja från slutet av sömmen, ta upp nåltråden/-trådarna, och dra sedan lite i gripartråden. Du ska nu kunna dra upp hela sömmen. Ibland fastnar den för mig vilket oftast beror på att det har fastnat lite tunna trådar från tyget, jag brukar så dra lite i nåltrådarna och så brukar det gå att fortsätta med gripartråden. Om det inte gör det får man sprätta loss lite och börja från början. Sprättning Avig täcksöm i t ex raglanskärning. På köpeplagg kan man ibland de en söm i t ex raglanskärningen på en tröja, den kan man få med en avig trippelsöm på Covern. Industrimaskinen som sytt köpetröjan gör både ovelocksömmen och coverlocksömmen samtidigt, det här kan inte Covern utan först sys en ovelocksöm med Overlockmaskinen för att sedan sy en avigtäcksöm med Covern. Avig trippelsöm i raglanskärning Jag hade stora problem i början när jag skulle få till sömmen. Det blev bara hoppstygn hur jag än försökte. Jag gav faktiskt upp men så några månader senare försökte jag igen och då gick det. Vad jag hade ändrat på vet jag inte men nu kör jag samma inställningar som när jag syr vanlig fåll, 4-4-4-3, diff 0,75, stygnlängd 4. Viktigt är att börja på en lapp som har ungefär samma tjocklek som raglanskärningen. Avsluta även med denna lapp. När jag syr försöker jag hamna med den nålen som är närmast skärningen mellan ärm och fram- eller bakstycke precis i kanten. Bandkantning När jag köpte min ingick en bandkantare, som jag har använt en hel del. Den viker en förklippt remsa så att maskinen syr ett kandband på en halsringning eller liknande. Jag hade problem i början med att det blev jättekorta stygn och massa hoppstygn men genom att öka stygnlängden och att hjälpa till att mata den klippta remsan så blev det bra. När remsan var lite för bred eller om det var tjockare mudd gled remsan inte lika bra och bromsade därför när maskinen matade tyget. Jag brukar därför klippa remsan någon millimeter smalare än rekommenderat, 42 mm för fyrvik och 31 för trevik. Bandkantaren på plats Det som är lite trixigt med bandkantaren det är att få till inställningarna på alla skruvar. Man kan ändra var kantbandet ska komma under pressarfoten samt hur övre och undre delen av kantbandet ska vara i förhållande till varandra. Sömmen ska på översidan gå på kantbandet men på undersidan ska sömmen dölja kanten på bandet. Detta ändras med skruvarna längst upp på bandkantaren. När man väl har fått till inställningen så behöver man sällan ändra. Jag ändrar ibland kantbandaren i sidled beroende på om jag kantar med interlock, jersey eller mudd. Tyget drar sig lite olika i kantbandsapparaten och därför får jag flytta apparaten lite till höger eller vänster. Det gör jag genom att lossa lite på de vita skruvarna. Bandkantning med vänster- och mittennål Vilka nålar som man väljer när man bandkantar är en smaksak. Jag sydde förut med mitten och höger nål men provade sedan vänster och mitten och tycker att det är lättare att få till sömmen då. Man får helt enkelt prova sig fram vilket man själv föredrar. Färdigt kantband Jag syr kantband med interlock, jersey och mudd. Det går lika bra med alla sorterna, det jag måste ändra är diffen. Det skiljer sig både med kantbandstyg och vad det är för tyg på plagget. Nedan är de inställningar på diffen som jag brukar använda. Men det behöver man oftast prova sig fram till för det kan skilja sig en del. Jersey kantad med mudd - 0,5 Jersey kantad med interlock - 0,75 Interlock kantad med mudd - 0,75 Interlock kantad med interlock - 1 Snäva svängar Snäva svängar blir det ibland när man kantar. Det går oftast inte att bara köra på utan att nålarna helt plötsligt hamnat utanför kantbandet. Jag löser det med att stanna med nålarna nere och sedan lyfta pressarfoten lite grann, inte för mycket för då släpper trådspänningen. Sen drar jag lite i det klara kantbandet åt vänster och så syr jag en bit till och upprepar. Syr jag till exempel en body där det blir en nittiograderssväng så upprepar jag tre gånger under svängen. Jag kan även hjälpa till och styra kantbandet med pincetten. Då sätter jag pincetten mellan pressarfot och kandbandsapparaten på kantbandets yttersida. Från fyrvik till trevik. Vad som behövs för att göra om från fyrvik till trevik. Den bandkantare som ibland ingår när man köper en CoverPro är en fyrvik. Jag kan tycka att kantbandet blir lite tjockt när det är fyra lager tyg och har därför valt att göra om till trevik. Det är ett enkelt ingrepp som är lätt att ändra om man vill ha fyrvik. Man sätter en papperslapp längst ner, se bilden nedan. Och trär en gummisnodd längst ner på hållaren för kantbandet. Hoppas att min tutorial har hjälpt till. Har du frågor eller tycker att jag har missat något är du välkommen att höra av dig!

We are thrilled to offer you some expert hints and tips from Chrystal McCart, our Janome Canada artisan living in Northern Ontario, and who sews on our Janome 2000CPX and our Janome Skyline S7. We…

I sew with knits a lot and by alot I mean almost exclusively!. So it's no wonder I had to have a coverstitch machine. I ended up purcha...

If you’ve ever looked closely at a rtw piece of Athletic Wear, one of the first things you notice is all the fancy stitching along the seamlines. These decorative stitches help define athleti…

Tutorial: Janome Cover Pro 1000 cpx Bandeinfasser

I oktober 2011 köpte jag en Janome Coverpro 1000 cpx. Det är en ren täcksömsmaskin och jag visste att det är en maskin som kan vara svår att lära känna så jag läste på mycket och har testat mig fram. Idag är vi bästa kompisar och jag skulle inte vilja vara utan Covern. Nu tänkte jag dela med mig av det som jag har lärt mig under åren med Covern, som är samma maskin som Elnas täcksömsmaskin. Till att börja med tycker jag inte att man ska vara rädd för symaskinen och ett tips är att få hjälp på symaskinsaffären där man köper den eller hitta någon i ens närhet som har en sedan tidigare och få hjälp genom henne/honom. Ha tålamod och när du väl fått till inställningarna ändra dem inte om det inte är nödvändigt. Med en Janome Coverpro 1000CPX kan man sy enkel-, dubbel- och trippelsöm samt avig täcksöm med två eller tre sömmar. Det är alltså en ganska begränsad symaskin och du kan inte ha den istället för en hushållssymaskin. Trippel-, dubbel- och enkelsöm Grundinställningar Till att börja med behöver man få till en bra grundinställning. Min maskin fungerar bra med de rekommenderade inställningarna på trådspänningen, 4-4-4-3. Jag köper nålar från Bibbis textil som är extra långa. Många får hoppstygn pga att nålarna är dåliga så det kan vara värt att prova att byta till nya vid hoppstygn. Du väljer stygnlängd på höger sida av maskinen. Jag brukar köra på 4, ibland kortar jag av stygnen något men inte mycket. Nedre ratten är diffen, mittenratten är stygnlängd Något annat som är viktigt att lära sig det är att ändra diffen (differentialmatningen). Även den sitter på höger sida. Diffen bestämmer hur mycket tyget ska matas fram och genom att ändra den kan tyget sträckas ut eller rynkas ihop. Eller som det oftast ska vara, ingetdera. Jag får ändra denna beroende på vad jag har för tyg men oftast ligger den på 0,75. Vid bandkantning däremot får jag ofta ändra den, men det kommer jag till senare. Det går även att ändra på pressarfotstrycket om man tycker att det behövs. Jag brukar inte göra det utan har den på 1 cm. Du mäter pressarfoten med en piffikus eller linjal, det är alltså höjden som avgör pressarfotstrycket. Det finns en genomskinlig pressarfot att köpa. Många rekommenderar denna eftersom man då lätt ser vart sömmen hamnar. Jag hade turen att det följde med en Center foot guide med maskinen och med den var det en genomskinlig pressarfot. Jag tog bara bort metalldelen som styr sömmen till mitten och så hade jag en Clear View foot. Och det blev faktiskt skillnad, framför allt när jag bandkantar. Men det är inget måste, pressarfoten kostar nästan 500 kr. De två metallfötterna följde med maskinen Börja sy Börja på en provlapp och fortsätt direkt över till det riktiga tyget. När du börjar sy en söm som börjar i en kant använder du först en liten lapp att börja på för att sedan fortsätta direkt på nästa tyg. Det här gör man för att inte sömmen ska repa upp sig och för att sömmen ska börja direkt på tyget. Även i slutet av sömmen behöver du använda en liten lapp. När du fållar ett redan ihopsytt tyg är det bara att börja mitt på tyget. Som vanligt ska maskinen själv mata tyget och den som syr ska bara styra tyget. Att dra det framåt leder oftast till hoppstygn. Avig trippelsöm i fåll När du börjar och avslutat en söm på t ex en tröjfåll behöver trådarna fästas för att inte repas upp. Jag brukar knyta ihop alla trådarna och sedan leda in dem i fållen med en nål. Är det en avig täcksöm behöver jag först leda dem till baksidan för att sedan knyta ihop. För att få loss trådarna lyfter man pressarfoten och vrider handhjulet till nålarnas högsta punkt, därefter drar man ut nåltrådarna lite för att till sist dra tyget lite snett bakåt. Det här är jag och min maskin inte riktigt överens om och därför gör jag lite annorlunda. Jag börjar med att lyfta pressarfoten, sedan drar jag försiktigt tyget snett bakåt samtidigt som jag sänker och höjer nålarna lite med handhjulet. Då släpper trådspänningen och trådarna går att dra ut. Innan jag drar ut mer så brukar jag ta ett grepp om slutet av sömmen för att inte repa upp den. Avig trippel-, dubbel- och enkelsöm Sprätta Att sprätta med en täcksöm är faktiskt enkelt. Börja från slutet av sömmen, ta upp nåltråden/-trådarna, och dra sedan lite i gripartråden. Du ska nu kunna dra upp hela sömmen. Ibland fastnar den för mig vilket oftast beror på att det har fastnat lite tunna trådar från tyget, jag brukar så dra lite i nåltrådarna och så brukar det gå att fortsätta med gripartråden. Om det inte gör det får man sprätta loss lite och börja från början. Sprättning Avig täcksöm i t ex raglanskärning. På köpeplagg kan man ibland de en söm i t ex raglanskärningen på en tröja, den kan man få med en avig trippelsöm på Covern. Industrimaskinen som sytt köpetröjan gör både ovelocksömmen och coverlocksömmen samtidigt, det här kan inte Covern utan först sys en ovelocksöm med Overlockmaskinen för att sedan sy en avigtäcksöm med Covern. Avig trippelsöm i raglanskärning Jag hade stora problem i början när jag skulle få till sömmen. Det blev bara hoppstygn hur jag än försökte. Jag gav faktiskt upp men så några månader senare försökte jag igen och då gick det. Vad jag hade ändrat på vet jag inte men nu kör jag samma inställningar som när jag syr vanlig fåll, 4-4-4-3, diff 0,75, stygnlängd 4. Viktigt är att börja på en lapp som har ungefär samma tjocklek som raglanskärningen. Avsluta även med denna lapp. När jag syr försöker jag hamna med den nålen som är närmast skärningen mellan ärm och fram- eller bakstycke precis i kanten. Bandkantning När jag köpte min ingick en bandkantare, som jag har använt en hel del. Den viker en förklippt remsa så att maskinen syr ett kandband på en halsringning eller liknande. Jag hade problem i början med att det blev jättekorta stygn och massa hoppstygn men genom att öka stygnlängden och att hjälpa till att mata den klippta remsan så blev det bra. När remsan var lite för bred eller om det var tjockare mudd gled remsan inte lika bra och bromsade därför när maskinen matade tyget. Jag brukar därför klippa remsan någon millimeter smalare än rekommenderat, 42 mm för fyrvik och 31 för trevik. Bandkantaren på plats Det som är lite trixigt med bandkantaren det är att få till inställningarna på alla skruvar. Man kan ändra var kantbandet ska komma under pressarfoten samt hur övre och undre delen av kantbandet ska vara i förhållande till varandra. Sömmen ska på översidan gå på kantbandet men på undersidan ska sömmen dölja kanten på bandet. Detta ändras med skruvarna längst upp på bandkantaren. När man väl har fått till inställningen så behöver man sällan ändra. Jag ändrar ibland kantbandaren i sidled beroende på om jag kantar med interlock, jersey eller mudd. Tyget drar sig lite olika i kantbandsapparaten och därför får jag flytta apparaten lite till höger eller vänster. Det gör jag genom att lossa lite på de vita skruvarna. Bandkantning med vänster- och mittennål Vilka nålar som man väljer när man bandkantar är en smaksak. Jag sydde förut med mitten och höger nål men provade sedan vänster och mitten och tycker att det är lättare att få till sömmen då. Man får helt enkelt prova sig fram vilket man själv föredrar. Färdigt kantband Jag syr kantband med interlock, jersey och mudd. Det går lika bra med alla sorterna, det jag måste ändra är diffen. Det skiljer sig både med kantbandstyg och vad det är för tyg på plagget. Nedan är de inställningar på diffen som jag brukar använda. Men det behöver man oftast prova sig fram till för det kan skilja sig en del. Jersey kantad med mudd - 0,5 Jersey kantad med interlock - 0,75 Interlock kantad med mudd - 0,75 Interlock kantad med interlock - 1 Snäva svängar Snäva svängar blir det ibland när man kantar. Det går oftast inte att bara köra på utan att nålarna helt plötsligt hamnat utanför kantbandet. Jag löser det med att stanna med nålarna nere och sedan lyfta pressarfoten lite grann, inte för mycket för då släpper trådspänningen. Sen drar jag lite i det klara kantbandet åt vänster och så syr jag en bit till och upprepar. Syr jag till exempel en body där det blir en nittiograderssväng så upprepar jag tre gånger under svängen. Jag kan även hjälpa till och styra kantbandet med pincetten. Då sätter jag pincetten mellan pressarfot och kandbandsapparaten på kantbandets yttersida. Från fyrvik till trevik. Vad som behövs för att göra om från fyrvik till trevik. Den bandkantare som ibland ingår när man köper en CoverPro är en fyrvik. Jag kan tycka att kantbandet blir lite tjockt när det är fyra lager tyg och har därför valt att göra om till trevik. Det är ett enkelt ingrepp som är lätt att ändra om man vill ha fyrvik. Man sätter en papperslapp längst ner, se bilden nedan. Och trär en gummisnodd längst ner på hållaren för kantbandet. Hoppas att min tutorial har hjälpt till. Har du frågor eller tycker att jag har missat något är du välkommen att höra av dig!

One of the many things that a Janome Coverpro makes easier is adding elastic. The Elastic Gathering Attachments quickly add elastic with ease. The elastic gathering attachment allows easy attachmen…

Die Cover näht nicht wie gewünscht? Was die Probleme verursachen kann und Tipps und Tricks zur Abhilfe lesen Sie hier.

I oktober 2011 köpte jag en Janome Coverpro 1000 cpx. Det är en ren täcksömsmaskin och jag visste att det är en maskin som kan vara svår att lära känna så jag läste på mycket och har testat mig fram. Idag är vi bästa kompisar och jag skulle inte vilja vara utan Covern. Nu tänkte jag dela med mig av det som jag har lärt mig under åren med Covern, som är samma maskin som Elnas täcksömsmaskin. Till att börja med tycker jag inte att man ska vara rädd för symaskinen och ett tips är att få hjälp på symaskinsaffären där man köper den eller hitta någon i ens närhet som har en sedan tidigare och få hjälp genom henne/honom. Ha tålamod och när du väl fått till inställningarna ändra dem inte om det inte är nödvändigt. Med en Janome Coverpro 1000CPX kan man sy enkel-, dubbel- och trippelsöm samt avig täcksöm med två eller tre sömmar. Det är alltså en ganska begränsad symaskin och du kan inte ha den istället för en hushållssymaskin. Trippel-, dubbel- och enkelsöm Grundinställningar Till att börja med behöver man få till en bra grundinställning. Min maskin fungerar bra med de rekommenderade inställningarna på trådspänningen, 4-4-4-3. Jag köper nålar från Bibbis textil som är extra långa. Många får hoppstygn pga att nålarna är dåliga så det kan vara värt att prova att byta till nya vid hoppstygn. Du väljer stygnlängd på höger sida av maskinen. Jag brukar köra på 4, ibland kortar jag av stygnen något men inte mycket. Nedre ratten är diffen, mittenratten är stygnlängd Något annat som är viktigt att lära sig det är att ändra diffen (differentialmatningen). Även den sitter på höger sida. Diffen bestämmer hur mycket tyget ska matas fram och genom att ändra den kan tyget sträckas ut eller rynkas ihop. Eller som det oftast ska vara, ingetdera. Jag får ändra denna beroende på vad jag har för tyg men oftast ligger den på 0,75. Vid bandkantning däremot får jag ofta ändra den, men det kommer jag till senare. Det går även att ändra på pressarfotstrycket om man tycker att det behövs. Jag brukar inte göra det utan har den på 1 cm. Du mäter pressarfoten med en piffikus eller linjal, det är alltså höjden som avgör pressarfotstrycket. Det finns en genomskinlig pressarfot att köpa. Många rekommenderar denna eftersom man då lätt ser vart sömmen hamnar. Jag hade turen att det följde med en Center foot guide med maskinen och med den var det en genomskinlig pressarfot. Jag tog bara bort metalldelen som styr sömmen till mitten och så hade jag en Clear View foot. Och det blev faktiskt skillnad, framför allt när jag bandkantar. Men det är inget måste, pressarfoten kostar nästan 500 kr. De två metallfötterna följde med maskinen Börja sy Börja på en provlapp och fortsätt direkt över till det riktiga tyget. När du börjar sy en söm som börjar i en kant använder du först en liten lapp att börja på för att sedan fortsätta direkt på nästa tyg. Det här gör man för att inte sömmen ska repa upp sig och för att sömmen ska börja direkt på tyget. Även i slutet av sömmen behöver du använda en liten lapp. När du fållar ett redan ihopsytt tyg är det bara att börja mitt på tyget. Som vanligt ska maskinen själv mata tyget och den som syr ska bara styra tyget. Att dra det framåt leder oftast till hoppstygn. Avig trippelsöm i fåll När du börjar och avslutat en söm på t ex en tröjfåll behöver trådarna fästas för att inte repas upp. Jag brukar knyta ihop alla trådarna och sedan leda in dem i fållen med en nål. Är det en avig täcksöm behöver jag först leda dem till baksidan för att sedan knyta ihop. För att få loss trådarna lyfter man pressarfoten och vrider handhjulet till nålarnas högsta punkt, därefter drar man ut nåltrådarna lite för att till sist dra tyget lite snett bakåt. Det här är jag och min maskin inte riktigt överens om och därför gör jag lite annorlunda. Jag börjar med att lyfta pressarfoten, sedan drar jag försiktigt tyget snett bakåt samtidigt som jag sänker och höjer nålarna lite med handhjulet. Då släpper trådspänningen och trådarna går att dra ut. Innan jag drar ut mer så brukar jag ta ett grepp om slutet av sömmen för att inte repa upp den. Avig trippel-, dubbel- och enkelsöm Sprätta Att sprätta med en täcksöm är faktiskt enkelt. Börja från slutet av sömmen, ta upp nåltråden/-trådarna, och dra sedan lite i gripartråden. Du ska nu kunna dra upp hela sömmen. Ibland fastnar den för mig vilket oftast beror på att det har fastnat lite tunna trådar från tyget, jag brukar så dra lite i nåltrådarna och så brukar det gå att fortsätta med gripartråden. Om det inte gör det får man sprätta loss lite och börja från början. Sprättning Avig täcksöm i t ex raglanskärning. På köpeplagg kan man ibland de en söm i t ex raglanskärningen på en tröja, den kan man få med en avig trippelsöm på Covern. Industrimaskinen som sytt köpetröjan gör både ovelocksömmen och coverlocksömmen samtidigt, det här kan inte Covern utan först sys en ovelocksöm med Overlockmaskinen för att sedan sy en avigtäcksöm med Covern. Avig trippelsöm i raglanskärning Jag hade stora problem i början när jag skulle få till sömmen. Det blev bara hoppstygn hur jag än försökte. Jag gav faktiskt upp men så några månader senare försökte jag igen och då gick det. Vad jag hade ändrat på vet jag inte men nu kör jag samma inställningar som när jag syr vanlig fåll, 4-4-4-3, diff 0,75, stygnlängd 4. Viktigt är att börja på en lapp som har ungefär samma tjocklek som raglanskärningen. Avsluta även med denna lapp. När jag syr försöker jag hamna med den nålen som är närmast skärningen mellan ärm och fram- eller bakstycke precis i kanten. Bandkantning När jag köpte min ingick en bandkantare, som jag har använt en hel del. Den viker en förklippt remsa så att maskinen syr ett kandband på en halsringning eller liknande. Jag hade problem i början med att det blev jättekorta stygn och massa hoppstygn men genom att öka stygnlängden och att hjälpa till att mata den klippta remsan så blev det bra. När remsan var lite för bred eller om det var tjockare mudd gled remsan inte lika bra och bromsade därför när maskinen matade tyget. Jag brukar därför klippa remsan någon millimeter smalare än rekommenderat, 42 mm för fyrvik och 31 för trevik. Bandkantaren på plats Det som är lite trixigt med bandkantaren det är att få till inställningarna på alla skruvar. Man kan ändra var kantbandet ska komma under pressarfoten samt hur övre och undre delen av kantbandet ska vara i förhållande till varandra. Sömmen ska på översidan gå på kantbandet men på undersidan ska sömmen dölja kanten på bandet. Detta ändras med skruvarna längst upp på bandkantaren. När man väl har fått till inställningen så behöver man sällan ändra. Jag ändrar ibland kantbandaren i sidled beroende på om jag kantar med interlock, jersey eller mudd. Tyget drar sig lite olika i kantbandsapparaten och därför får jag flytta apparaten lite till höger eller vänster. Det gör jag genom att lossa lite på de vita skruvarna. Bandkantning med vänster- och mittennål Vilka nålar som man väljer när man bandkantar är en smaksak. Jag sydde förut med mitten och höger nål men provade sedan vänster och mitten och tycker att det är lättare att få till sömmen då. Man får helt enkelt prova sig fram vilket man själv föredrar. Färdigt kantband Jag syr kantband med interlock, jersey och mudd. Det går lika bra med alla sorterna, det jag måste ändra är diffen. Det skiljer sig både med kantbandstyg och vad det är för tyg på plagget. Nedan är de inställningar på diffen som jag brukar använda. Men det behöver man oftast prova sig fram till för det kan skilja sig en del. Jersey kantad med mudd - 0,5 Jersey kantad med interlock - 0,75 Interlock kantad med mudd - 0,75 Interlock kantad med interlock - 1 Snäva svängar Snäva svängar blir det ibland när man kantar. Det går oftast inte att bara köra på utan att nålarna helt plötsligt hamnat utanför kantbandet. Jag löser det med att stanna med nålarna nere och sedan lyfta pressarfoten lite grann, inte för mycket för då släpper trådspänningen. Sen drar jag lite i det klara kantbandet åt vänster och så syr jag en bit till och upprepar. Syr jag till exempel en body där det blir en nittiograderssväng så upprepar jag tre gånger under svängen. Jag kan även hjälpa till och styra kantbandet med pincetten. Då sätter jag pincetten mellan pressarfot och kandbandsapparaten på kantbandets yttersida. Från fyrvik till trevik. Vad som behövs för att göra om från fyrvik till trevik. Den bandkantare som ibland ingår när man köper en CoverPro är en fyrvik. Jag kan tycka att kantbandet blir lite tjockt när det är fyra lager tyg och har därför valt att göra om till trevik. Det är ett enkelt ingrepp som är lätt att ändra om man vill ha fyrvik. Man sätter en papperslapp längst ner, se bilden nedan. Och trär en gummisnodd längst ner på hållaren för kantbandet. Hoppas att min tutorial har hjälpt till. Har du frågor eller tycker att jag har missat något är du välkommen att höra av dig!

The Janome Cover Pro 2000 CPX is a good machine for anyone who is ready to add a single purpose chain stitch machine to their sewing room.

Perspirex Plus’s unique patented formula is clinically proven to help reduce excessive perspiration and odour, for up to 5 days. One application works for at least 5 days. CPX skin care system has a buffer that makes the formula less irritating. For sensitive skin.

Christmas gifts I received recently included a Janome CoverPro 2000CPX cover stitch machine... something I had been dropping lots of hints about in the lead up to Christmas. I also received the clear view foot, as everyone on IG had suggested it was a necessary accessory. I did hubby's Christmas shopping for him and ordered it online from sewingmachines.com.au for the sale price of $849.00 with free delivery. This sale price is still current and goes up to $999.00 on 16th January, so if you are after one you had better get in quick. My daughter sent me this adorable Liberty pin cushion shaped like an apple along with a gift card for Spotlight. My son has ordered The Tunic Bible by Sarah Gunn and Julie Starr, which was out of stock, so I am looking forward to receiving it mid February. These were all very welcome additions to my sewing room. I squeezed the CoverPro in between my overlocker and my sewing machine on my sewing desk. I think this set up works ok, even if it is a little crowded. I just have to be careful to use the right foot pedal with the right machine. I'm so glad I got the clear view foot too. It makes it so much easier to line up the stitches when sewing in the round. I really knew very little about cover stitching so I searched for info on the internet and I discovered that Craftsy had a new course for beginners on sale, at the time, so I bought it straight away. I'm so glad I did, as it was very informative, explaining the basics as well as showing the more decorative ways of using the cover stitch. I decided to sew a nice simple project for my first go at using the CoverPro. So a Maria Denmark Kirsten Kimono Tee fit the bill nicely. I have made this tee before and I have tweaked the pattern to improve the fit on me, by lengthening it and scooping out the neckline. The fabric is a lovely 100% cotton jersey purchased from Spotlight. As it had no lycra or spandex component I used a scrap of white cotton/lycra for the neckline binding. I used Bondaweb T10, an iron-on adhesive to secure the hems before cover stitching. I buy this from Knitwit. This resulted in nice even stitching with no tunnelling. I did find it difficult to keep the stitching straight and wrap over the raw edge consistently. I found that it's better to sew slower rather than faster for the best result. I used a piece of tape as a hem guide which worked just fine. I'm not sure it would be worth the cost of purchasing the accessory specifically for this purpose. I did a pretty rough job of cover stitching the seam allowance of the neckline binding down, completely missing the raw edge in places. It looks ok from the outside so I left it as it is, vowing to improve that on the next one. I was keen to try again, so I dug this red striped cotton jersey out of the stash. This is another Spotlight purchase from a few years ago, but it was printed terribly off grain. I thought I could make it work in this simple tee, so I cut it out, ignoring the grain and focusing on matching the stripes. This stripe matching business adds so much time to what should have been a very quick sew. I meticulously pinned every stripe and sewed the side seams on my sewing machine, later finishing the seams on the overlocker once the stripes were matched. Both pairs of shorts worn with these tees are RTW, purchased from Rockmans in the 50% off sales leading up to Christmas. These are the first RTW garments I have bought in ages but I could not have sewn these myself for less than what I paid for them. The sleeve hems were cover stitched before the side seams were sewn. Knowing the difficulty I had with cover stitching the neckline on the first tee, I took particular care with this one, achieving a much better result. I can see that my skills will improve with practice. I am so glad that I watched the Craftsy course before I started practicing as I didn't have any significant issues at all with that new found knowledge fresh in my mind. I have had a lovely two and a bit weeks off work for the holidays. I managed to sew two dresses and two tees, participate in Christmas and New Year festivities, enjoy family visiting and do some gardening. Well, all good things come to an end and it's back to work on Monday. Jean

I oktober 2011 köpte jag en Janome Coverpro 1000 cpx. Det är en ren täcksömsmaskin och jag visste att det är en maskin som kan vara svår att lära känna så jag läste på mycket och har testat mig fram. Idag är vi bästa kompisar och jag skulle inte vilja vara utan Covern. Nu tänkte jag dela med mig av det som jag har lärt mig under åren med Covern, som är samma maskin som Elnas täcksömsmaskin. Till att börja med tycker jag inte att man ska vara rädd för symaskinen och ett tips är att få hjälp på symaskinsaffären där man köper den eller hitta någon i ens närhet som har en sedan tidigare och få hjälp genom henne/honom. Ha tålamod och när du väl fått till inställningarna ändra dem inte om det inte är nödvändigt. Med en Janome Coverpro 1000CPX kan man sy enkel-, dubbel- och trippelsöm samt avig täcksöm med två eller tre sömmar. Det är alltså en ganska begränsad symaskin och du kan inte ha den istället för en hushållssymaskin. Trippel-, dubbel- och enkelsöm Grundinställningar Till att börja med behöver man få till en bra grundinställning. Min maskin fungerar bra med de rekommenderade inställningarna på trådspänningen, 4-4-4-3. Jag köper nålar från Bibbis textil som är extra långa. Många får hoppstygn pga att nålarna är dåliga så det kan vara värt att prova att byta till nya vid hoppstygn. Du väljer stygnlängd på höger sida av maskinen. Jag brukar köra på 4, ibland kortar jag av stygnen något men inte mycket. Nedre ratten är diffen, mittenratten är stygnlängd Något annat som är viktigt att lära sig det är att ändra diffen (differentialmatningen). Även den sitter på höger sida. Diffen bestämmer hur mycket tyget ska matas fram och genom att ändra den kan tyget sträckas ut eller rynkas ihop. Eller som det oftast ska vara, ingetdera. Jag får ändra denna beroende på vad jag har för tyg men oftast ligger den på 0,75. Vid bandkantning däremot får jag ofta ändra den, men det kommer jag till senare. Det går även att ändra på pressarfotstrycket om man tycker att det behövs. Jag brukar inte göra det utan har den på 1 cm. Du mäter pressarfoten med en piffikus eller linjal, det är alltså höjden som avgör pressarfotstrycket. Det finns en genomskinlig pressarfot att köpa. Många rekommenderar denna eftersom man då lätt ser vart sömmen hamnar. Jag hade turen att det följde med en Center foot guide med maskinen och med den var det en genomskinlig pressarfot. Jag tog bara bort metalldelen som styr sömmen till mitten och så hade jag en Clear View foot. Och det blev faktiskt skillnad, framför allt när jag bandkantar. Men det är inget måste, pressarfoten kostar nästan 500 kr. De två metallfötterna följde med maskinen Börja sy Börja på en provlapp och fortsätt direkt över till det riktiga tyget. När du börjar sy en söm som börjar i en kant använder du först en liten lapp att börja på för att sedan fortsätta direkt på nästa tyg. Det här gör man för att inte sömmen ska repa upp sig och för att sömmen ska börja direkt på tyget. Även i slutet av sömmen behöver du använda en liten lapp. När du fållar ett redan ihopsytt tyg är det bara att börja mitt på tyget. Som vanligt ska maskinen själv mata tyget och den som syr ska bara styra tyget. Att dra det framåt leder oftast till hoppstygn. Avig trippelsöm i fåll När du börjar och avslutat en söm på t ex en tröjfåll behöver trådarna fästas för att inte repas upp. Jag brukar knyta ihop alla trådarna och sedan leda in dem i fållen med en nål. Är det en avig täcksöm behöver jag först leda dem till baksidan för att sedan knyta ihop. För att få loss trådarna lyfter man pressarfoten och vrider handhjulet till nålarnas högsta punkt, därefter drar man ut nåltrådarna lite för att till sist dra tyget lite snett bakåt. Det här är jag och min maskin inte riktigt överens om och därför gör jag lite annorlunda. Jag börjar med att lyfta pressarfoten, sedan drar jag försiktigt tyget snett bakåt samtidigt som jag sänker och höjer nålarna lite med handhjulet. Då släpper trådspänningen och trådarna går att dra ut. Innan jag drar ut mer så brukar jag ta ett grepp om slutet av sömmen för att inte repa upp den. Avig trippel-, dubbel- och enkelsöm Sprätta Att sprätta med en täcksöm är faktiskt enkelt. Börja från slutet av sömmen, ta upp nåltråden/-trådarna, och dra sedan lite i gripartråden. Du ska nu kunna dra upp hela sömmen. Ibland fastnar den för mig vilket oftast beror på att det har fastnat lite tunna trådar från tyget, jag brukar så dra lite i nåltrådarna och så brukar det gå att fortsätta med gripartråden. Om det inte gör det får man sprätta loss lite och börja från början. Sprättning Avig täcksöm i t ex raglanskärning. På köpeplagg kan man ibland de en söm i t ex raglanskärningen på en tröja, den kan man få med en avig trippelsöm på Covern. Industrimaskinen som sytt köpetröjan gör både ovelocksömmen och coverlocksömmen samtidigt, det här kan inte Covern utan först sys en ovelocksöm med Overlockmaskinen för att sedan sy en avigtäcksöm med Covern. Avig trippelsöm i raglanskärning Jag hade stora problem i början när jag skulle få till sömmen. Det blev bara hoppstygn hur jag än försökte. Jag gav faktiskt upp men så några månader senare försökte jag igen och då gick det. Vad jag hade ändrat på vet jag inte men nu kör jag samma inställningar som när jag syr vanlig fåll, 4-4-4-3, diff 0,75, stygnlängd 4. Viktigt är att börja på en lapp som har ungefär samma tjocklek som raglanskärningen. Avsluta även med denna lapp. När jag syr försöker jag hamna med den nålen som är närmast skärningen mellan ärm och fram- eller bakstycke precis i kanten. Bandkantning När jag köpte min ingick en bandkantare, som jag har använt en hel del. Den viker en förklippt remsa så att maskinen syr ett kandband på en halsringning eller liknande. Jag hade problem i början med att det blev jättekorta stygn och massa hoppstygn men genom att öka stygnlängden och att hjälpa till att mata den klippta remsan så blev det bra. När remsan var lite för bred eller om det var tjockare mudd gled remsan inte lika bra och bromsade därför när maskinen matade tyget. Jag brukar därför klippa remsan någon millimeter smalare än rekommenderat, 42 mm för fyrvik och 31 för trevik. Bandkantaren på plats Det som är lite trixigt med bandkantaren det är att få till inställningarna på alla skruvar. Man kan ändra var kantbandet ska komma under pressarfoten samt hur övre och undre delen av kantbandet ska vara i förhållande till varandra. Sömmen ska på översidan gå på kantbandet men på undersidan ska sömmen dölja kanten på bandet. Detta ändras med skruvarna längst upp på bandkantaren. När man väl har fått till inställningen så behöver man sällan ändra. Jag ändrar ibland kantbandaren i sidled beroende på om jag kantar med interlock, jersey eller mudd. Tyget drar sig lite olika i kantbandsapparaten och därför får jag flytta apparaten lite till höger eller vänster. Det gör jag genom att lossa lite på de vita skruvarna. Bandkantning med vänster- och mittennål Vilka nålar som man väljer när man bandkantar är en smaksak. Jag sydde förut med mitten och höger nål men provade sedan vänster och mitten och tycker att det är lättare att få till sömmen då. Man får helt enkelt prova sig fram vilket man själv föredrar. Färdigt kantband Jag syr kantband med interlock, jersey och mudd. Det går lika bra med alla sorterna, det jag måste ändra är diffen. Det skiljer sig både med kantbandstyg och vad det är för tyg på plagget. Nedan är de inställningar på diffen som jag brukar använda. Men det behöver man oftast prova sig fram till för det kan skilja sig en del. Jersey kantad med mudd - 0,5 Jersey kantad med interlock - 0,75 Interlock kantad med mudd - 0,75 Interlock kantad med interlock - 1 Snäva svängar Snäva svängar blir det ibland när man kantar. Det går oftast inte att bara köra på utan att nålarna helt plötsligt hamnat utanför kantbandet. Jag löser det med att stanna med nålarna nere och sedan lyfta pressarfoten lite grann, inte för mycket för då släpper trådspänningen. Sen drar jag lite i det klara kantbandet åt vänster och så syr jag en bit till och upprepar. Syr jag till exempel en body där det blir en nittiograderssväng så upprepar jag tre gånger under svängen. Jag kan även hjälpa till och styra kantbandet med pincetten. Då sätter jag pincetten mellan pressarfot och kandbandsapparaten på kantbandets yttersida. Från fyrvik till trevik. Vad som behövs för att göra om från fyrvik till trevik. Den bandkantare som ibland ingår när man köper en CoverPro är en fyrvik. Jag kan tycka att kantbandet blir lite tjockt när det är fyra lager tyg och har därför valt att göra om till trevik. Det är ett enkelt ingrepp som är lätt att ändra om man vill ha fyrvik. Man sätter en papperslapp längst ner, se bilden nedan. Och trär en gummisnodd längst ner på hållaren för kantbandet. Hoppas att min tutorial har hjälpt till. Har du frågor eller tycker att jag har missat något är du välkommen att höra av dig!

If you’ve ever looked closely at a rtw piece of Athletic Wear, one of the first things you notice is all the fancy stitching along the seamlines. These decorative stitches help define athleti…

If you’ve ever looked closely at a rtw piece of Athletic Wear, one of the first things you notice is all the fancy stitching along the seamlines. These decorative stitches help define athleti…

Cica CPX + Vitamin B5 Aloe Vera A serum formula that features Cica Complex and Aloe Vera Extract to help soothe skin while contains Panthenol to optimize your skin condition.

If you’ve ever looked closely at a rtw piece of Athletic Wear, one of the first things you notice is all the fancy stitching along the seamlines. These decorative stitches help define athleti…

I oktober 2011 köpte jag en Janome Coverpro 1000 cpx. Det är en ren täcksömsmaskin och jag visste att det är en maskin som kan vara svår att lära känna så jag läste på mycket och har testat mig fram. Idag är vi bästa kompisar och jag skulle inte vilja vara utan Covern. Nu tänkte jag dela med mig av det som jag har lärt mig under åren med Covern, som är samma maskin som Elnas täcksömsmaskin. Till att börja med tycker jag inte att man ska vara rädd för symaskinen och ett tips är att få hjälp på symaskinsaffären där man köper den eller hitta någon i ens närhet som har en sedan tidigare och få hjälp genom henne/honom. Ha tålamod och när du väl fått till inställningarna ändra dem inte om det inte är nödvändigt. Med en Janome Coverpro 1000CPX kan man sy enkel-, dubbel- och trippelsöm samt avig täcksöm med två eller tre sömmar. Det är alltså en ganska begränsad symaskin och du kan inte ha den istället för en hushållssymaskin. Trippel-, dubbel- och enkelsöm Grundinställningar Till att börja med behöver man få till en bra grundinställning. Min maskin fungerar bra med de rekommenderade inställningarna på trådspänningen, 4-4-4-3. Jag köper nålar från Bibbis textil som är extra långa. Många får hoppstygn pga att nålarna är dåliga så det kan vara värt att prova att byta till nya vid hoppstygn. Du väljer stygnlängd på höger sida av maskinen. Jag brukar köra på 4, ibland kortar jag av stygnen något men inte mycket. Nedre ratten är diffen, mittenratten är stygnlängd Något annat som är viktigt att lära sig det är att ändra diffen (differentialmatningen). Även den sitter på höger sida. Diffen bestämmer hur mycket tyget ska matas fram och genom att ändra den kan tyget sträckas ut eller rynkas ihop. Eller som det oftast ska vara, ingetdera. Jag får ändra denna beroende på vad jag har för tyg men oftast ligger den på 0,75. Vid bandkantning däremot får jag ofta ändra den, men det kommer jag till senare. Det går även att ändra på pressarfotstrycket om man tycker att det behövs. Jag brukar inte göra det utan har den på 1 cm. Du mäter pressarfoten med en piffikus eller linjal, det är alltså höjden som avgör pressarfotstrycket. Det finns en genomskinlig pressarfot att köpa. Många rekommenderar denna eftersom man då lätt ser vart sömmen hamnar. Jag hade turen att det följde med en Center foot guide med maskinen och med den var det en genomskinlig pressarfot. Jag tog bara bort metalldelen som styr sömmen till mitten och så hade jag en Clear View foot. Och det blev faktiskt skillnad, framför allt när jag bandkantar. Men det är inget måste, pressarfoten kostar nästan 500 kr. De två metallfötterna följde med maskinen Börja sy Börja på en provlapp och fortsätt direkt över till det riktiga tyget. När du börjar sy en söm som börjar i en kant använder du först en liten lapp att börja på för att sedan fortsätta direkt på nästa tyg. Det här gör man för att inte sömmen ska repa upp sig och för att sömmen ska börja direkt på tyget. Även i slutet av sömmen behöver du använda en liten lapp. När du fållar ett redan ihopsytt tyg är det bara att börja mitt på tyget. Som vanligt ska maskinen själv mata tyget och den som syr ska bara styra tyget. Att dra det framåt leder oftast till hoppstygn. Avig trippelsöm i fåll När du börjar och avslutat en söm på t ex en tröjfåll behöver trådarna fästas för att inte repas upp. Jag brukar knyta ihop alla trådarna och sedan leda in dem i fållen med en nål. Är det en avig täcksöm behöver jag först leda dem till baksidan för att sedan knyta ihop. För att få loss trådarna lyfter man pressarfoten och vrider handhjulet till nålarnas högsta punkt, därefter drar man ut nåltrådarna lite för att till sist dra tyget lite snett bakåt. Det här är jag och min maskin inte riktigt överens om och därför gör jag lite annorlunda. Jag börjar med att lyfta pressarfoten, sedan drar jag försiktigt tyget snett bakåt samtidigt som jag sänker och höjer nålarna lite med handhjulet. Då släpper trådspänningen och trådarna går att dra ut. Innan jag drar ut mer så brukar jag ta ett grepp om slutet av sömmen för att inte repa upp den. Avig trippel-, dubbel- och enkelsöm Sprätta Att sprätta med en täcksöm är faktiskt enkelt. Börja från slutet av sömmen, ta upp nåltråden/-trådarna, och dra sedan lite i gripartråden. Du ska nu kunna dra upp hela sömmen. Ibland fastnar den för mig vilket oftast beror på att det har fastnat lite tunna trådar från tyget, jag brukar så dra lite i nåltrådarna och så brukar det gå att fortsätta med gripartråden. Om det inte gör det får man sprätta loss lite och börja från början. Sprättning Avig täcksöm i t ex raglanskärning. På köpeplagg kan man ibland de en söm i t ex raglanskärningen på en tröja, den kan man få med en avig trippelsöm på Covern. Industrimaskinen som sytt köpetröjan gör både ovelocksömmen och coverlocksömmen samtidigt, det här kan inte Covern utan först sys en ovelocksöm med Overlockmaskinen för att sedan sy en avigtäcksöm med Covern. Avig trippelsöm i raglanskärning Jag hade stora problem i början när jag skulle få till sömmen. Det blev bara hoppstygn hur jag än försökte. Jag gav faktiskt upp men så några månader senare försökte jag igen och då gick det. Vad jag hade ändrat på vet jag inte men nu kör jag samma inställningar som när jag syr vanlig fåll, 4-4-4-3, diff 0,75, stygnlängd 4. Viktigt är att börja på en lapp som har ungefär samma tjocklek som raglanskärningen. Avsluta även med denna lapp. När jag syr försöker jag hamna med den nålen som är närmast skärningen mellan ärm och fram- eller bakstycke precis i kanten. Bandkantning När jag köpte min ingick en bandkantare, som jag har använt en hel del. Den viker en förklippt remsa så att maskinen syr ett kandband på en halsringning eller liknande. Jag hade problem i början med att det blev jättekorta stygn och massa hoppstygn men genom att öka stygnlängden och att hjälpa till att mata den klippta remsan så blev det bra. När remsan var lite för bred eller om det var tjockare mudd gled remsan inte lika bra och bromsade därför när maskinen matade tyget. Jag brukar därför klippa remsan någon millimeter smalare än rekommenderat, 42 mm för fyrvik och 31 för trevik. Bandkantaren på plats Det som är lite trixigt med bandkantaren det är att få till inställningarna på alla skruvar. Man kan ändra var kantbandet ska komma under pressarfoten samt hur övre och undre delen av kantbandet ska vara i förhållande till varandra. Sömmen ska på översidan gå på kantbandet men på undersidan ska sömmen dölja kanten på bandet. Detta ändras med skruvarna längst upp på bandkantaren. När man väl har fått till inställningen så behöver man sällan ändra. Jag ändrar ibland kantbandaren i sidled beroende på om jag kantar med interlock, jersey eller mudd. Tyget drar sig lite olika i kantbandsapparaten och därför får jag flytta apparaten lite till höger eller vänster. Det gör jag genom att lossa lite på de vita skruvarna. Bandkantning med vänster- och mittennål Vilka nålar som man väljer när man bandkantar är en smaksak. Jag sydde förut med mitten och höger nål men provade sedan vänster och mitten och tycker att det är lättare att få till sömmen då. Man får helt enkelt prova sig fram vilket man själv föredrar. Färdigt kantband Jag syr kantband med interlock, jersey och mudd. Det går lika bra med alla sorterna, det jag måste ändra är diffen. Det skiljer sig både med kantbandstyg och vad det är för tyg på plagget. Nedan är de inställningar på diffen som jag brukar använda. Men det behöver man oftast prova sig fram till för det kan skilja sig en del. Jersey kantad med mudd - 0,5 Jersey kantad med interlock - 0,75 Interlock kantad med mudd - 0,75 Interlock kantad med interlock - 1 Snäva svängar Snäva svängar blir det ibland när man kantar. Det går oftast inte att bara köra på utan att nålarna helt plötsligt hamnat utanför kantbandet. Jag löser det med att stanna med nålarna nere och sedan lyfta pressarfoten lite grann, inte för mycket för då släpper trådspänningen. Sen drar jag lite i det klara kantbandet åt vänster och så syr jag en bit till och upprepar. Syr jag till exempel en body där det blir en nittiograderssväng så upprepar jag tre gånger under svängen. Jag kan även hjälpa till och styra kantbandet med pincetten. Då sätter jag pincetten mellan pressarfot och kandbandsapparaten på kantbandets yttersida. Från fyrvik till trevik. Vad som behövs för att göra om från fyrvik till trevik. Den bandkantare som ibland ingår när man köper en CoverPro är en fyrvik. Jag kan tycka att kantbandet blir lite tjockt när det är fyra lager tyg och har därför valt att göra om till trevik. Det är ett enkelt ingrepp som är lätt att ändra om man vill ha fyrvik. Man sätter en papperslapp längst ner, se bilden nedan. Och trär en gummisnodd längst ner på hållaren för kantbandet. Hoppas att min tutorial har hjälpt till. Har du frågor eller tycker att jag har missat något är du välkommen att höra av dig!

We are thrilled to offer you some expert hints and tips from Chrystal McCart, our Janome Canada artisan living in Northern Ontario, and who sews on our Janome 2000CPX and our Janome Skyline S7. We…

We are thrilled to offer you some expert hints and tips from Chrystal McCart, our Janome Canada artisan living in Northern Ontario, and who sews on our Janome 2000CPX and our Janome Skyline S7. We…

Extension Table measures 8" x 11 1/2". Guaranteed to fit Janome Sewing Machine Models: 1000CP, 1000CPX, 900CP, 900CPX

Here are the 12 best 9mm handguns you can buy right now. This is a recent update to an ongoing list of pistols.

Tutorial: Janome Cover Pro 1000 cpx Bandeinfasser

WARNING: This post is loooong. I was going to break it up into two but I decided it’s easier to keep it all together, then those of you looking for coverstitch information can find it all in …

Good morning, everyone! As I mentioned in my year end post (as well as on Instagram a few times!) – I bought a Coverstitch machine in October! Specifically, a Janome CoverPro 2000CPX, which I…

Extension Table measures 8" x 11 1/2". Guaranteed to fit Janome Sewing Machine Models: 1000CP, 1000CPX, 900CP, 900CPX

The Janome Coverpro 1000CPX and 2000CPX have a large range of coverstitch accessories and presser feet. But which Janome Coverpro accessories are worth buying and how do they perform?

If you’ve ever looked closely at a rtw piece of Athletic Wear, one of the first things you notice is all the fancy stitching along the seamlines. These decorative stitches help define athleti…

Werbung* Hallo, ja, ich habe es wirklich getan und meinen Maschinenpark nochmal aufgestockt. Nachdem ich mir letztes Jahr eine Overlockmaschine gekauft hatte, musste jetzt noch eine Covermaschine her. Das Säumen stellte für mich immer die größte Hürde dar und die ist somit eliminiert. Vielleicht denkt ihr jetzt: Was, ne Cover? So viele Klamotten näht die Frau 4Freizeiten doch gar nicht! ... ja, das kann ich nicht leugnen. Aber ich bin fest entschlossen, das zu ändern. Es sind gerade schon mehrere Bekleidungs-Projekte in Planung. Natürlich schreibe ich hier keinen Blogpost über eine Maschine, ohne sie nicht schon getestet zu haben. Aber ich fange mal von vorne an, beim Kauf der Cover. Klar war, dass ich wieder zur Nähwelt Flach fahre, um mich beraten zu lassen und um mir die Maschine in Aktion anzuschauen und anzuhören. Ja, ich will die Machinne auch hören, bevor ich sie kaufe. Klar war auch, dass ich vorher schonmal auf der Homepage gesurft habe um mir verschiedene Maschinen anzuschauen. Und ja, ich hatte da 2 im Auge. Beide sind es übrigens nicht geworden. Es war ein Samstagvormittag, als ich mit einer Freundin bei Flach in Aschaffenburg einlief. Im Gegensatz zum letzten Maschinenkauf hatte ich keinen Termin vereinbart. Aber kaum waren wir da, hatte uns auch schon Frau Gerling (Fachverkäuferin) entdeckt und erstmal mit Wasser versorgt. Das finde ich immer gut und im Supersommer 2018 natürlich doppelt. Es konnte also losgehen. Ich erzählte erstmal, dass ich eine Covermaschine wollte und welche ich im Auge hatte. Die eine Maschine gab es im Geschäft nicht (weil man sich in einem Geschäft aus Platzgründen halt irgendwie beschränken muss; es gibt aber dennoch eine große Auswahl), also fiel sie sofort raus. Die zweite Maschine stand in der Ausstellung. Wir schauten sie an, bekamen eine ausführliche Erklärung und auch eine Testnaht wurde gemacht. Danach empfahl mir die Beraterin weitere Maschinen. Eine war mir deutlich zu teuer, die ließen wir links stehen. Bei zwei weiteren Maschinen das gleiche Spiel: schauen, erklären, nähen und am Ende die Unterschiede der 3 Modelle aufzeigen. Und danach waren es nur noch 2, denn eine Maschine hat den Soundtest meines Orhres nicht bestanden. Und nun? 2 Maschinen und keine Kundenentscheidung in Sicht. Normalerweise kann ich solche Entscheidungen gut treffen. Entweder überzeugen mich Fakten oder mein Bauch hat eine Meinung. Manchmal tragen Kopf und Bauch einen kleine Konflikt aus. Aber hier gab es erstmal gar keine Tendenz. Nun durfte ich selbst ran und Testnähte machen und das war dann auch der Schlüssel zur Entscheidung. Maschine 1: Testnaht. Maschine 2: Testnaht. Und nach nur ungefähr 5 Stichen schaute ich zu meiner Freundin und meinte "ich weiß es jetzt". Und sie schaute mich an und sagte "ja, ich auch". Obwohl meine Freundin noch nicht lange näht waren wir schlagartig der gleichen Meinung, dass es Maschine 1 ist. Die lief einfach am rundesten. Eine Janome CoverPro 2000CPX ist es geworden. Ein Anschiebetisch, ein transparenter Nähfuß (den finde ich wirklich super) und eine Gummibandführung (mit der ich ehrlicherweiße noch nichts anfangen kann) waren auch gleich dabei. Wenn ihr mehr über die Maschine und das Zubehör wissen wollt, dann klickt auf den vorigen Link. Dort ist alles gut erklärt, das muss ich hier nicht mehr aufschreiben. Wir springen jetzt mal schnell zu mir nach Hause, bevor es gleich nochmal zurück in die Nähwelt geht. Natürlich musste die Maschine nach dem Kauf ganz bald getestet werden. Und was habe ich genäht? Das, was ich gut kann. Eine Tasche. Ja, ehrlich. Ein Stoffbeutel Oma's Liebling war mein Cover-Einweihungs-Projekt, denn den kann ich einfach gut und die Oberkante des Beutels wird 2 mal umgeschlagen und festgesteppt. Warum sollte ich hier nicht mal covern? Entschieden habe ich mich für eine breite 2-fach Naht (ohne die mittlere Nadel) und das Ergebnis ist eine kerzengerade Doppelnaht. Auf der Innenseite sind natürlich die Schlingen zu sehen, aber das macht nichts. Maschineneinweihung geglückt. Das Einfädeln ist übrigens gar nicht schwer. Die Oberfäden (2 oder 3) werden ähnlich wie bei der normalen Nähmaschine geführt. Klar, je mehr Fäden desto länger dauert es. Aber mit etwas Übung geht das ratzfatz. Der Unterfaden ist etwas komplizierter, aber auch nicht besonders schwer. Es ist genau aufgezeichnet, wo er lang muss und es ist nicht so friemelig wie bei der Overlock. Als zweites Projekt habe ich mir ein Shirt aus Modal (ein sehr angenehmes, aber auch flutschiges Material) genäht. Natürlich habe ich die Säume gecovert (dieses mal als schmale Covernaht mit der mittleren und einer äußeren Nadel), und zwar an den Ärmeln und als unteren Abschluss. Das ganze Shirt zeige ich euch dann übermorgen, sonst wird das hier so viel. Und nun zurück zur Nähwelt Flach: Mit der Entscheidung für die Cover war es noch nicht ganz getan, denn ich wollte noch einen Bandeinfasser haben und brauchte Beratung. Das war nochmal ein Brocken. Soll er für die normale Nähmaschine sein oder für die Cover? Dass ich diese Entscheidung treffen musste, wusste ich vorher. Aber auch die Breite des Einfassbandes spielt eine Rolle und ob das Band vorgefaltet ist oder nicht. Und: günstig aus Plastik oder stabil aus Metall? Fragen über Fragen. Ich war heilfroh, Frau Gerling an meiner Seite zu haben, die mir wieder mit Rat zur Seite stand - ich hätte sonst sicher etwas falsches gekauft. Am Ende konnte ich mich für einen Bandeinfasser für die Cover aus Metall entscheiden, und zwar für die Größe 42 mm/12 mm aus ungefaltetem Material, was bedeutet, dass ich mir Stoffstreifen mit der Breite 1-5/8 Inch (42 mm) zuschneiden kann und das gefaltete und vernähte Band dann ca. 12 mm breit ist. Ganz schön kompliziert, was? Und auch nicht gerade günstig. Neben einigen Euros kostete mich mein Bandeinfasser auch einiges an Zeit und Nerven. Mein wichtigste Erkenntnis: Das Bündchen einfach in dein Einfasser schieben, auch wenns komisch aussieht. Der Einfasser faltet das Band auf wundersameweiße korrekt. Für die richtige Position des Einfassers und/oder der Nadel muss ich noch ein wenig üben, denn da habe ich bei den Probenähten mal am Band vorbei getroffen und dann mal so weit weg von der Kante genäht, dass man es wegfalten konnte. Ich hoffe, ihr könnt meine (noch ausbaufähigen) Ergebnisse auf de Foto etwas erkennen. Erkenntnis 2: Wenn ihr denkt "verdammt, warum näht das Ding jetzt auf der Stelle? Transport kaputt oder was? ... dann macht das Nähfüsschen runter. Ja, ich habe das ausprobiert und bin am Anfang einfach nicht drauf gekommen. Natürlich übe ich noch weiter, lese mich ein und schaue mir Videos an und dann könnt ihr hoffentlich bald das erste Kleidungsstück mit Einfassband am Halsausschnitt hier auf dem Blog sehen. Ja, so war das, als ich die Cover gekauft und getestet habe. Ich hätte vor ein paar Monaten noch nicht gedacht, dass ich mir noch eine Maschine kaufe. Nun bin ich sehr happy damit. Vor dem Bandeinfasser hatte ich auch erst großen Respekt. Aber ehrlich: da kann nicht viel kaputt gehen (ich habe natürlich mit Stoffresten geübt) und in die Handhabung muss man sich einfach reinfuchsen. Das ist wie bei vielem: man muss es einfach anpacken. Liebe Grüße, Katharina *) Dieser Post enthält Werbung für die Nähwelt Flach in Aschaffenburg. Zur Transparenz: Für meine Berichterstattung erhalte ich eine Gutschrift von der Nähwelt Flach in Höhe eines Teilbetrags der Rechnung. Die Rechnung wurde von mir voll bezahlt und die Kooperation wurde erst nach der Beratung und meiner Kaufentscheidung vereinbart. Ich war quasi "inkognito" beim Maschinenkauf, die Beratung war in keinster Weise von der Kooperation beeinflusst. Der Blogpost spiegelt meine Erfahrung und Meinung wieder. Verlinkt bei: Handmade On Tuesday von Kati (Malamü) Creadienstag Dienstagsdinge von Jacqueline (Klakline's Nähzauber) Kostenlose Schnittmuster Linkparty von Katja (Nähfrosch)