Många elever har stort behov av stöttning för att kunna uttrycka sig muntligt eller skriftligt på svenska. För att underlätta kan det vara bra att ha en del bilder, (flerspråkiga) ordlistor och meningsstarter tillgängliga som eleverna kan använda vid behov och som vi lärare kan hänvisa till i undervisningen. Visuell stöttning i klassrummet är ofta till stor hjälp för eleverna även om man såklart behöver anpassa utifrån elevernas behov. Har man elever som behöver en visuellt lugnare klassrumsmiljö kan färgglada planscher och bilder vara störande men då kan man alltid lösa det med att man skapar visuell stöttning på andra sätt, digitalt eller som mindre kort som sitter fast i en nyckelring eller inplastade papper eleverna kan ha på sina bänkar. Eftersom våra elever har varsin dator ser vi oftast till att eleverna har den stöttning de behöver både digitalt och analogt. En del elever tycker det är svårt att växla mellan flikar eller program i datorn och föredrar att kunna ha ordlistor eller meningsstarter bredvid sig eller på väggen medan andra föredrar det mesta digitalt. Vilken typ av visuell stöttning elever behöver varierar såklart både utifrån elevens behov och undervisningens innehåll men vissa ordlistor och planscher är sådana som man nästan alltid behöver hänvisa till. Därför tänkte jag tipsa om två olika som jag tycker är användbara, bindeord och meningsstarter för att samtala och diskutera. Bindeord Det finns olika typer av bindeord som eleverna behöver förstå och använda sig av både i tal och skrift. Jag har sammanställt fem olika planscher/ordlistor med några av de vanligaste bindeorden och även om målgruppen är nyanlända elever tänker jag att det kan vara viktig stöttning även för andra elever. Listorna finns tillgängliga via Canva om du vill låna eller ändra i min mall. Eftersom det inte alltid går att ladda ner från Canva finns listorna även tillgängliga som pdf via min google drive. När det gäller bindeord vill jag tillägga att det oftast inte räcker att ha dem samlade i ordlistor. Tidsorden vill jag gärna ha på lappar också så man kan placera ut dem på bilder eller annat för att hjälpa eleverna att exempelvis återberätta. Här är en bild från ett gammalt blogginlägg när vi arbetade med fabeln Lejonet och musen: Meningsstarter - samtala och diskutera En annan samling som jag tycker är användbar är meningsstarter vid samtal och diskussioner. Jag satte ihop meningsstarterna när vi övade inför muntliga nationella proven i sva åk 9 men samlingen går såklart att använda i andra årskurser och ämnen också. Det är två olika dokument som du hittar på min Canva-sida. Ett samlingsdokument med de viktigaste meningsstarterna på en sida samt ett dokument där det är sex olika planscher. För dig som hellre vill ladda ner som .pdf-fil finns båda dokumenten i denna mapp. Enligt eleverna som testade meningsstarterna förra hösten så tyckte de att det var en stor hjälp. En elev sa att det underlättade mycket att veta hur man ska börja eftersom det är så lätt hänt att man blir tyst för länge annars. Eleverna sa också att de tyckte det var bra med meningsstarter och ordlistor med bindeord för att det blev en större variation och att de inte hela tiden sa samma sak. Sedan var det såklart inte helt enkelt för eleverna att klara sig utan den visuella stöttningen. Det krävs ju att man övar mycket och ofta. Alternativ till "Jag vet inte" Att eleverna svarar "Jag vet inte" eller "Jag kan inte" kan såklart ha olika orsaker men ibland kan det vara bra att vi hjälper eleverna att omformulera sig och använda andra sätt att uttrycka vad de behöver. I detta dokument finns ett antal olika exempel som kan användas som stöttning:
Visit the post for more.
Här kan du hitta nedladdningsbart material för att arbeta med adjektiv! Klicka på ett material för att ladda ner. Trollkarlen utan adjektiv – Fyll i Adjektiven – Adjektiven i sagan är f…
När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Genom att plocka ut nyckelord och återberätta vad texten handlat om befäster eleverna sin nya kunskap och utökar sitt ordförråd. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Sedan står det att det finns tre sorters bin och efter det läser jag i rubrikerna och i bildrutan om arbetsbina, drönarna och drottningen. Jag tror att den här texten kommer att om dessa tre olika sorters bin och hur de lever. Därefter släpper jag in eleverna och de får berätta vad de vet om bin och vad de tror att vi kommer att få veta utifrån texten. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan. Ex: "Texten kommer att handla om arbetsbinas, drönarnas och drottningarnas liv och olika uppgifter. " "Vi kommer att få läsa att om att vi får honung från bina" "Vi kommer att läsa om hur det blir nya bin" Berätta om att det är Spågumman som hjälper oss att plocka fram våra tidigare erfarenheter och kunskaper och som förutspår vad en text kommer att berätta. Under läsningen: Därefter läser jag texten högt för eleverna. Jag stannar upp i texten om någon av förutsägelserna visas i texten och påpekar det för eleverna. "Ja här berättar texten om hur arbetsbina lever precis som vi förutspådde." När vi har läst ett stycke berättar jag att det finns en annan läsfixare som hjälper oss att fånga in det viktigaste i texten och det är Cowboyen. Tillsammans plockar vi ut de nyckelord som visar på det som var viktigast i texten. Nyckelorden skrivs upp på tavlan. På samma sätt arbetar vi oss igenom hela texten. Vi är observanta på de förutsägelser som vi hittar och vi plockar ut nyckelord. Efter läsningen diskuterar vi vilka förutsägelser som slog in och vilka som inte slog in och hur vi tror författaren har tänkt när han/hon valt ut de fakta som skulle presenteras i texten. Sammanfatta därefter faktatexten utifrån nyckelorden i klass, grupp eller i par. Innan lektionen avslutas diskuterar vi vad vi har tränat i dag och vilken nytta vi hade av att använda de lässtrategier som vi har använt. Dessa två läsförståelsestrategier är viktiga när man angriper en faktatext men givetvis skall man sedan successivt koppla på de andra strategierna också. Att stanna upp vid nya ord och uttryck i en faktatext är ju oerhört viktigt för att förstå texten. Det är dessutom bra om man redan före läsningen läst igenom texten och valt ut vilka ord och begrepp som kan vara nya. Om inte eleverna reagerar på dem självmant behöver man som pedagog ta upp dem, kanske skriva upp dem på Detektivens tavla eller dylikt. När det gäller Reportern är det frågor på raderna som är lättast att ställa men när eleverna har blivit säkra på frågenivåerna kan de ställa de mest spännande frågorna även på faktatexter. Till arbetet med faktatexter har vi utformat en väldigt enkel läslogg som man kan ha som stöd under lektionen eller använda som gemensam eller enskild dokumentation.
När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Genom att plocka ut nyckelord och återberätta vad texten handlat om befäster eleverna sin nya kunskap och utökar sitt ordförråd. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Sedan står det att det finns tre sorters bin och efter det läser jag i rubrikerna och i bildrutan om arbetsbina, drönarna och drottningen. Jag tror att den här texten kommer att om dessa tre olika sorters bin och hur de lever. Därefter släpper jag in eleverna och de får berätta vad de vet om bin och vad de tror att vi kommer att få veta utifrån texten. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan. Ex: "Texten kommer att handla om arbetsbinas, drönarnas och drottningarnas liv och olika uppgifter. " "Vi kommer att få läsa att om att vi får honung från bina" "Vi kommer att läsa om hur det blir nya bin" Berätta om att det är Spågumman som hjälper oss att plocka fram våra tidigare erfarenheter och kunskaper och som förutspår vad en text kommer att berätta. Under läsningen: Därefter läser jag texten högt för eleverna. Jag stannar upp i texten om någon av förutsägelserna visas i texten och påpekar det för eleverna. "Ja här berättar texten om hur arbetsbina lever precis som vi förutspådde." När vi har läst ett stycke berättar jag att det finns en annan läsfixare som hjälper oss att fånga in det viktigaste i texten och det är Cowboyen. Tillsammans plockar vi ut de nyckelord som visar på det som var viktigast i texten. Nyckelorden skrivs upp på tavlan. På samma sätt arbetar vi oss igenom hela texten. Vi är observanta på de förutsägelser som vi hittar och vi plockar ut nyckelord. Efter läsningen diskuterar vi vilka förutsägelser som slog in och vilka som inte slog in och hur vi tror författaren har tänkt när han/hon valt ut de fakta som skulle presenteras i texten. Sammanfatta därefter faktatexten utifrån nyckelorden i klass, grupp eller i par. Innan lektionen avslutas diskuterar vi vad vi har tränat i dag och vilken nytta vi hade av att använda de lässtrategier som vi har använt. Dessa två läsförståelsestrategier är viktiga när man angriper en faktatext men givetvis skall man sedan successivt koppla på de andra strategierna också. Att stanna upp vid nya ord och uttryck i en faktatext är ju oerhört viktigt för att förstå texten. Det är dessutom bra om man redan före läsningen läst igenom texten och valt ut vilka ord och begrepp som kan vara nya. Om inte eleverna reagerar på dem självmant behöver man som pedagog ta upp dem, kanske skriva upp dem på Detektivens tavla eller dylikt. När det gäller Reportern är det frågor på raderna som är lättast att ställa men när eleverna har blivit säkra på frågenivåerna kan de ställa de mest spännande frågorna även på faktatexter. Till arbetet med faktatexter har vi utformat en väldigt enkel läslogg som man kan ha som stöd under lektionen eller använda som gemensam eller enskild dokumentation.
Personliga pronomen på svenska Nu halkade jag in på grammatikens område, så varför inte fortsätta litet med den saken, nu när jag ändå har börjat tänka på det? Det är inte bara rysk och tysk grammatik, som svenskarna inte kan - detsamma gäller tydligen också den svenska grammatiken och det är lätt att irritera sig på folk, som inte vet vad det är för skillnad på de och dem. Titta på förra inlägget så får du se hur mycket det finns att välja på i ryskan, enbart när det gäller personliga pronomen! I Sverige har vi förenklat saken till bara två former, subjekt och objekt. Alla olika objektsformer har vi dragit ihop till en enda och man kan ju tycka att enklare kan det inte bli. JAG - MIG DU - DIG HAN - HONOM HON - HENNE DEN - DEN DET - DET VI - OSS NI - ER DE - DEM Det är det sista här, som folk tydligen har problem med. 3:e person pluralis, och det beror på att man i vardagligt, slarvigt tal, säger dom om båda formerna. Dom är subjekt Dom ser mig De ser mig Dom är objekt Jag ser dom Jag ser dem Flickorna ser pojkarna Dom ser dom De ser dem När vi pratar med varandra så är det inget problem. De flesta säger dom och kanske inte ens det. Vi kan säga "jase´rom" i stället för Jag ser dem. Det blir så när man pratar. Men ibland händer det att någon vill "verka fin" på något sätt, bildad och trovärdig, för att göra ett bättre intryck i skrift. Om man i skrift använder ord, som tillhör "slarvigt talspråk" så gör man ett sämre intryck på den, som man kanske ville göra ett bättre intryck på. Man skärper sig och så blir det bara ännu värre! Man helt enkelt byter ut ordet dom mot dem och tror att nu låter det fint, men det gör det kanske inte alls. Det är nu som man riskerar att tala om för alla att man inte kan svenska ordentligt och att man kanske inte ens har koll på engelskan och alltså troligen inte på något språk alls, därför att i många andra språk är kan det vara viktigt att kunna skilja på subjekt och objekt. Om man inte orkar tänka på grammatik och konstiga regler så kan man bara gå till engelskan och jämföra! Där är det likadant! They see me I see them Det är samma ord som i svenskan! Orden bara stavas litet annorlunda. THEY = DE THEM = DEM Skillnaden mellan svenskan och engelskan är bara det att man i engelskan inte allmänt har ersatt they och them med någon slarvig mellanform i stil med thom. Engelskan kan därför fortfarande skilja mellan subjekt och objekt. De blandar inte ihop they och them (utom i någon dialekt) och de flesta svenskar vet att man inte skriver Them see... samtidigt som svensken ändå glatt kan tro att det heter Dem ser på svenska. Vad är egentligen subjekt och objekt? Jag skriver några meningar här och gör subjekten röda och predikaten gula. Subjektet är den som gör något i meningen (alltså i meningen, inte i verkligheten eller i fantasin). Det, som subjektet gör är predikatet, som är ett verb. Exempel på verb: hoppa, se, springa, veta, få, sova... osv. Pontus kör sin röda bil genom den stora skogen på smala grusvägar och solen skiner på träden. Kläderna passar barnen bra. Hästen tittar på fåren i den stora, gröna hagen. Fåren glor på hästen. Om man byter ut subjekten mot pronomen så blir det: Han kör Den skiner De passar Den tittar De glor Om man byter ut objekten mot pronomen så blir det: Pontus kör den Solen skiner på dem Kläderna passar dem Hästen tittar på dem De glor på den. Ska dom vara de eller dem? Enklaste svaret: Om det är -m i engelskan så ska det vara -m i svenskan också. De ser dem. They see them. Det är samma ord! Enklaste minnesregeln: Tänk bara på -m! Är det -m i engelskan? ....mmmmmmm..... I meningen "Jag ser dom vackra flickorna" så är inte dom ett pronomen som ersätter subjektet eller objektet. Detta dom motsvaras i engelskan av the och då ska det vara de i svenskan. När det gäller the så spelar det inte någon roll ifall det är subjekt eller objekt. Jag ser de vackra flickorna. Jag ser dem. De vackra flickorna ser mig. De ser mig. The = de They = de Them = dem Du kan strunta i allt annat och bara tänka så här:Om det är -m i engelskan så är det också -m i svenskan Them = demI övriga fall = de. Klicka här och läs mer om de och dem
Svenska uppgifter xosotin chelseathông tin chuyển nhượngcâu lạc bộ bóng đá arsenalbóng đá atalantabundesligacầu thủ haalandUEFAevertonxosofutebol ao vivofutemaxmulticanaisonbetbóng đá world cupbóng đá inter milantin juventusbenzemala ligaclb leicester cityMUman citymessi lionelsalahnapolineymarpsgronaldoserie atottenhamvalenciaAS ROMALeverkusenac milanmbappenapolinewcastleaston villaliverpoolfa cupreal madridpremier leagueAjaxbao bong da247EPLbarcelonabournemouthaff cupasean footballbên lề sân cỏbáo bóng đá mớibóng đá cúp thế giớitin bóng đá ViệtUEFAbáo bóng […]
Skolans alla elever har sett Pluggkoden (UR) med några veckors mellanrum. De fyra programmen handlar om hur både elever och lärare kan använda smarta strategier för att lära sig, minnas och fokuser…
Jag lägger mycket tid på att tillverka mina egna material och delar än så länge med mig av dem kostnadsfritt. Om du använder mina material eller skriver om dem, var snäll att berätta var du hittat dem och länka till min blogg ww.malund68.blogspot.se eller till mitt Instagram #malund68pedagoginspo Mina material får inte revideras utav någon annan än mig och får absolut inte säljas vidare. Mvh Maria Jag ser att fler och fler skolar har startat efter sommarlovet. Hoppas ni har fått en bra start på terminen. Antalet sidvisningar här på bloggen ökar alltid i samband med skolstarten. Kul att ni hittar hit! Idag ska jag tipsa om ett nytt material som jag har tillverkat. Det är ett arbetshäfte med färger. Till häftet finns nio arbetsblad med olika uppgifter. Beroende på barnets förkunskaper kan man välja ut de arbetsbladen som passar barnet bäst. Materialet finns även på engelska. Vid intresse av materialet: Materialet laddar ni ner själv! Klicka på länken till materialet nedan för att komma till min sida hos skolmagi, där materialet laddas ner gratis. OBS!!! Jag kan inte lägga tid på att mejla material som är man själv kan ladda ner. MATERIAL LÄNKEN: Färgbok Ha det så gott!/Maria
Här kan du hitta nedladdningsbart material för att arbeta med adjektiv! Klicka på ett material för att ladda ner. Trollkarlen utan adjektiv – Fyll i Adjektiven – Adjektiven i sagan är f…
Ord delas in i ordklasser och satsdelar efter vilken funktion ordet har. Vill ordet berätta eller beskriva vad du gör eller hur du ser ut? (Linda Ammitzböll, 2016, popplet) Adjektiv berättar hur du är, verb vad du gör och adverb hur du gör det. Alla ord har en funktion Vi delar upp ord i ordklasser och satsdelar. Svåra ord som inte säger så mycket. Det det handlar om är hur vi använder orden. Det finns ord som beskriver hur vi ser ut. Det finns ord som berättar vad vi gör. Det finns ord som berättar hur vi gör det vi gör. I denna text kommer du att få lära dig om adjektiv, verb och adverb. Adjektiv Adjektiv är ord som beskriver substantiv (saker eller personer). Adjektiv beskriver hur du ser ut eller hur du är. Beskrivande ord som glad, snäll, fin, rolig, tråkig, liten och stor. Hur ser din kompis ut? Vad är det hos din vän som du tycker om? Träna adjektiv: http://www.elevspel.se/amnen/svenska/2344-adjektiv-ak-2-4.html Komparera adjektiv: http://www.elevspel.se/amnen/svenska/1257-komparera-adjektiv.html Verb Verb (ordklass) eller predikat (satsdel) är ord som berättar vad du gör, eller beskriver händelser. Jag springer till skolan. Jag träffar min kompis. Jag kan läsa. Igår tränade jag. Vad tycker du om att göra? Film: Träna verb: http://www.elevspel.se/amnen/svenska/804-verb-i-preteritum-vad-hande-igar.html http://www.elevspel.se/amnen/svenska/3750-ordklasser-verb.html Träna predikat: (samma som verb, fast satsdel) http://www.elevspel.se/amnen/svenska/3754-satsdelar-predikat-p.html Adverb Adverb är beskrivande ord som berättar hur du gör något. Jag hoppar högt. Högt är adverb. Jag springer snabbt. Jag tränar hårt. Orden ser ut som adjektiv, men syftar till verbet (vad man gör). Adverben slutar på t. Är det adjektiv eller adverb? Öva: http://www.digitalasparet.se/hot/grammar/adv/advadj.htm Film om adjektiv eller adverb: Öva på ordklasser: http://www.elevspel.se/amnen/svenska/590-ordklasser-i-svenska.html http://www.elevspel.se/amnen/svenska/294-ordklasser.html Ordförklaringar Funktion = Hur ett ord används. Om det beskriver eller berättar. Verb = vad du gör Adjektiv = hur du ser ut eller är Adverb = hur du gör något, till exempel hoppar högt Beskriva = svara på frågan: hur ser något ut? Berätta = tala om, säga Händelser = vad har hänt? Ordklasser = grupp av ord med samma funktion till exempel, adjektiv, verb och adverb. Satsdelar = en satsdel är en, eller flera ord som tillsammans skapar en mening (en sats). Tillexempel predikat (verb). Jag hoppar. (Jag är subjekt och hoppar är predikat/verb). Hoppar = Göra ett hopp, studsa, (engelska jump) Skriver = formar bokstäver, textar Läser = förstå text, plugga, avläsa Springer = Rör sig fort, löper Tränar = Gymmar, spelar fotboll, går på idrott Glad = lycklig, road, munter, livad, uppåt, leende Snäll = god, rar, trevlig, omtänksam, fin Rolig = får folk att skratta, gör andra glada Tråkig = trist, sorglig, ledsam, tradig Liten = kort, låg, ung Stor = lång, hög, tjock, gammal Högt = långt, (Han hoppar högt- över ett högt hinder) Snabbt = fort, raskt, kvickt Hårt = Jag tränar hårt (Jag tränar mycket, intensivt, duktigt, på allvar. Jag kämpar) Ändra verben från presens till preteritum Arbeta i par. Ändra orden från presens till preteritum. Presens är idag. Jag spelar idag. Jag hoppar idag. Preteritum är igår. Jag spelade igår, jag hoppade igår. Presens (idag) Preteritum (igår) läser skriver hoppar springer spelar lyssnar dansar tränar åker cyklar Beskrivande ord, adjektiv och adverb Arbeta i par. Sitt gärna med någon med samma modersmål om det går. Översätt orden till ditt modersmål. Ta hjälp av lexin, google översätt eller valfri översättningsmetod. Svenska Modersmål glad snäll fin tråkig rolig trött liten stor (hoppar) högt (springer) fort (läser) snabbt (skriver) fint (tränar) hårt
Då var det snart dags för en ny termin. Spännande och roligt! Jag har haft en skön och härlig ledighet men nu börjar tankarna rulla kring jobb igen. Jag har passat på att läsa Det professionella lärandets inneboende kraft av Helen Timperley och hunnit fundera lite kring hur jag ska göra för att a
