Jag har precis börjat arbeta med basgrupper i min åk 1. Basgrupper är heterogena grupper som håller ihop över en längre tid. Syftet är att eleverna ska få utveckla samarbetsfärdigheter och stötta varandra både känslomässigt och kunskapsmässigt. Dessa grupper kommer att träffas en eller ett par gånger i veckan och göra olika saker. Några exempel på saker de kommer att
I Swedish Edtech Industrys nätverk samlas edtechföretag för att gemensam utvecklas och verka för innovation, tillväxt och att nyttiggöra teknologi för att
När du som lärare vill bygga en bra stämning i klassen och förbereda eleverna att arbeta genom samarbete kan det vara bra att börja med enkla, snabba övningar och lekar. Dessa gör att eleverna är förberedda att samarbeta med varandra, höjer stämningen i klassen samt skapar tillit och aktivitet hos eleverna. Perfekt att börja året med! Läs gärna inlägget om
Efter inlägget om hur vi arbetade kring positivt bemötande av andras idéer fick jag förfrågan om hur vi arbetat med andra samarbetsfärdigheter under veckan. Jag försöker i det här inlägget beskriva det. Övningarna vi gjort är anpassade för årskurs 1 då både jag (Jennie), Lisa och våra två kollegor precis tagit emot nya ettor. Även äldre elever kan dock behöva
Craft sticks are definitely one of my favorite building materials for kids! They are so cheap, and you can use them in a multitude of different ways. In this STEM activity, challenge kids to construct the longest possible bridge using only craft sticks and wooden cubes. No glue, no tape, no adhesives of any kind! […]
Hur gör vi egentligen för att våra elever ska lära sig nya ord? Det pratas mycket just nu om läsförståelse och strategier för att förstå en text men vi pratar inte lika mycket om strategier för att förstå ord. Vilket är intressant eftersom vi vet att själva ordförståelsen är av yttersta vikt för att vi ska förstå den text vi läser. Jag läser just nu en Educator's practice guide som heter Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, en skrift som väcker många tankar och ger flera nya idéer. I skriften ges fyra evidensbaserade (för fullständiga referenser, ta del av skriftens referenslista) rekommendationer för hur man kan undervisa elever som har "engelska som andraspråk" och skriften beskrivs så här: The goal of this practice guide is to offer educators specific, evidence-based recommendations that address the challenge of teaching English learners in the elementary and middle grades: building their English language proficiency while simultaneously building literacy, numeracy skills, and content knowledge of social studies and science. The guide provides practical and coherent information on critical topics related to literacy instruction for English learners, and is based on the best available evidence as judged by the authors. Den första rekommendationen, som detta blogginlägg kommer att beröra, lyder så här: Teach a set of academic vocabulary words intensively across several days using a variety of instructional activities • Choose a brief, engaging piece of informational text that includes academic vocabulary as a platform for intensive academic vocabulary instruction. • Choose a small set of academic vocabulary for in-depth instruction. • Teach academic vocabulary in depth using multiple modalities (writing, speaking, listening). • Teach word-learning strategies to help students independently figure out the meaning of words. När vi inleder ett arbetsområde eller när vi/eleverna läser en text, har vi då en medveten tanke om på vilket sätt eleverna i undervisningen ska få träna på de ord och begrepp som vi vill att eleverna ska behärska (inte bara passivt förstå utan även kunna använda sig av) efter avslutat område? Att vi i undervisningen på olika sätt förklarar ord och begrepp är en sak men vi vet ju även att eleverna behöver träna på, och använda sig av, orden och begreppen på många olika sätt och i många olika sammanhang för att eleverna ska kunna göra dem till "sina egna". Hur gör vi detta? Och har vi verkligen tid att låta eleverna träna på orden och begreppen på detta sätt? Stoffträngseln i våra kursplaner är högst påtaglig och många lärare känner att tiden är begränsad. Vilket den är och därför är det ännu viktigare att vi ger eleverna möjligheter att utveckla olika ordförståelsestrategier. Välj en lämplig, intresseväckande text I ovan nämnda skrift får vi ta del av ett flertal olika sätt som man i undervisningen kan skapa möjligheter för eleverna att utveckla sitt ordförråd. Det första vi ombeds göra är att välja ut en lämplig text som innehåller ett urval av sådana ord och begrepp som vi vill att eleverna ska behärska. Texten bör vara en del i en större helhet så läsningen av texten hjälper eleverna att bygga upp en större förståelse av arbetsområdet i stort. Det bör även vara en text som väcker intresse och som går att diskutera ur olika perspektiv. Välj ut ett begränsat antal ord och begrepp Det begränsade antal ord och begrepp som vi väljer ut ska vara av stor vikt för förståelsen av texten och kan antingen vara ämnesspecifika eller ämnesneutrala ord. Det kanske är ord som återkommer flera gånger i texten, ord som har ett flertal olika betydelser eller ord som eleverna kommer möta i flera av skolans ämnen. Man kan även välja ut ord som har något prefix eller suffix som man vill att eleverna ska träna på eller ord och begrepp som man vet att eleverna kanske känner igen från andra språk. I det exempel från Ms. Gomez undervisning, som vi får ta del av i skriften, ser urvalet av ord och begrepp ut så här: Att välja ut vilka ord och begrepp man ska fokusera på är inte helt lätt. När man undervisar elever som är tämligen nyanlända kan det vara en uppsjö av ord som är nya för eleverna och här behöver man alltså prioritera sådana ord och begrepp som är viktigast för just detta ämnesområde och utifrån elevernas behov (detta tar jag även upp i inlägget om att tydliggöra språkliga mål). Aktiviteter som utvecklar ordförståelse När urvalet är gjort är det dags att fundera över vilka aktiviteter vi ska välja att genomföra i undervisningen så eleverna får träna på orden på olika sätt genom att läsa, skriva och samtala. Våra elever behöver inte bara veta vad ett ord betyder, för att kunna använda ett ord behöver eleverna utveckla alla delar av den kommunikativa språkförmågan som kan synliggöras på detta sätt: I skriften får vi ta del av ett antal olika exempel på hur undervisningen kan stötta eleverna att få ett större djup i ordförståelsen och på så sätt bidra till att utveckla elevernas kommunikativa språkförmåga. Det första exemplet handlar om att ge "elevvänliga" definitioner och förklaringar som kan användas på olika sätt. Jag brukar ha ordlistor uppsatta på väggen, eller tillgängliga på annat sätt, där elevernas egna förklaringar av "expertorden" finns att tillgå. Att använda elevernas vardagsspråk som en bro över till det kunskapsrelaterade språket, eller skolspråket, är en väldigt viktig del. Men, vi måste akta oss för att enbart förenkla språket. I stället måste vi förtydliga, förstärka och exemplifiera vilket Teaching Academic Content and Literacy to English Learners ger oss ett antal exempel på. Grafiska modeller Att använda grafiska modeller i form av ordkartor är ett sätt som kan hjälpa eleverna att förstå vad ord och begrepp betyder, och vad de inte betyder. Att välja ut ett ord och i en ordkarta ge exempel på förklaringar, synonymer, motsatsord och andra exempel på vad ordet betyder, och inte betyder, kan vara till stor hjälp för eleverna. Man skulle även kunna tänka sig att lärare i flera olika ämnen kunde samverka kring ett urval av ämnesneutrala ord och begrepp som man vill att eleverna ska fokusera på under en begränsad tid. På så sätt skulle eleverna få möta samma ord i många olika sammanhang och lärarna skulle kunna förtydliga och exemplifiera ordet ur just sin egen ämneskontext. Många gånger möter eleverna oerhört många ord och begrepp och får tyvärr sällan möjlighet att förstå ett ord på djupet. Maaike Hajer har skrivit en del om begreppskartor/concept maps och om att använda grafiska modeller för exempelvis begreppsrelationer och ordförståelse. Lyssna gärna på denna föreläsning med Maaike Hajer för att få fler tips. Aktiviteter som tränar elever i att använda nya ord och begrepp Eftersom vi vill att eleverna ska lära sig att använda orden och begreppen måste vi i undervisningen låta eleverna få träna på att använda orden. I Teaching Academic Content and Literacy to English Learners får vi ta del av ett exempel där läraren utgår ifrån ett ord med två olika betydelser som läraren sedan använder i två olika meningar. Utifrån dessa meningar ska sedan eleverna para ihop rätt mening med rätt definition och motivera varför: När elever ska få träning i att använda ord och begrepp är det viktigt att vi ser till att det blir en balans mellan skriftlig och muntlig produktion. Detta betyder att vi i undervisningen måste erbjuda eleverna rika möjligheter till muntlig interaktion på olika sätt. I skriften förtydligas detta genom att vi uppmanas att utifrån utvalda ord och begrepp ge eleverna olika öppna diskussionsfrågor eller ge dem möjlighet att debattera och på så sätt utveckla förmågan att argumentera. Vi uppmanas även att på olika sätt låta eleverna koppla de nya orden och begreppen till sin egen erfarenhet och på så sätt använda orden i andra, men för eleven kända, sammanhang. För att eleverna i deras skriftliga produktion, som kan variera från ett svar bestående av en enda mening till en sammanfattning eller en längre förklarande text, ska använda utvalda ord och begrepp behöver uppgiften vara konstruerad på ett sådant sätt att eleverna behöver använda ett mer avancerat språk. Många elever kan behöva olika former av stöttning för att klara detta och här kan cirkelmodellen och skrivmallar fylla en viktig funktion. I skriften ges ett flertal olika exempel på hur man kan låta eleverna få möta utvalda ord och begrepp på olika sätt, exempelvis genom att eleverna ska rita en förklaring, spela upp en sketch eller kanske lösa ett korsord. Min kollega Maria Bjerregaard visar i denna korta film hur man på ett enkelt sätt kan skapa ett skärmkorsord (en aktivitet från Pauline Gibbons som beskrivs mer här) som ett sätt att låta eleverna i par repetera, eller träna på, utvalda ord och begrepp: Strategier för ordförståelse Utöver att eleverna behöver lära sig använda utvalda ord och begrepp och träna på dem i många olika sammanhang behöver vi även ge eleverna möjlighet att utveckla olika ordförståelsestrategier. I skriften uppmanas vi att lära eleverna hur man skapar förståelse genom att dra nytta av olika morfologiska och syntaktiska ledtrådar. Lindqvist, Guvå, Lundenmark och Wewel har genomfört en learning study för att undersöka huruvida flerspråkiga elever kan förbättra sin läsförståelse med hjälp av strategier (läs mer om studien i Symposium 2012 - Lärarrollen i svenska som andraspråk) och de har sammanställt följande frågor som kan användas tillsammans med eleverna: Att i undervisningen titta på ords uppbyggnad och olika delar kan vara ett bra sätt för elever att utveckla strategier för ordförståelse. Genom att känna igen olika prefix och suffix eller genom att identifiera ordstammen kan man ibland gissa vad ett ord betyder och detta är viktig kunskap för våra elever att lära sig. För flerspråkiga elever kan det också vara viktigt att lära sig känna igen vilka ord på svenska som är släkt med ord på övriga språk som eleverna kan, och således har en snarlik betydelse, och vilka ord som bara av en händelse låter eller ser lika ut men som inte alls betyder samma sak. I skriften kallas detta för cognates and false cognates och om man ska ge ett exempel på så kallade "falska vänner" i svenska och engelska så är aktuell och actual ett sådant där orden är lika men faktiskt inte behöver betyda samma sak. Om man i undervisningen undersöker olika ords uppbyggnad är det viktigt att eleverna sedan får träna på detta i nya sammanhang. Att exempelvis "packa upp" nominaliseringar (dvs verb eller adjektiv som omvandlats till substantiv) och göra ordlistor med de utvalda orden i nya ordklasser kan därför vara en god idé vilket exemplifieras på följande sätt: Utifrån ordlistorna kan eleverna sedan skapa nya meningar och använda de utvalda orden och begreppen i nya sammanhang. Innehåller ursprungstexten många nominaliseringar (dvs verb eller adjektiv som omvandlats till substantiv) kan en uppgift vara att formulera om och "packa upp" meningen. Här är ett exempel på nominalisering ur Skolverkets Greppa språket: Folkets negativa reaktion på regeringsförslaget föranledde... -> Folket reagerade negativt på regeringens förslag, och det ledde till... Utöver nominaliseringar är passiv form något som många elever behöver få träning i att förstå och använda. Det beskrivs på följande sätt i Greppa språket: Passiv form fyller funktionen att aktören, eller den som utför en handling, inte lyfts fram. Vi kan säga ”Den tunisiska revolutionen inleddes i går”, för att betona att själva händelsen är det viktiga i sammanhanget. ”Folket inledde den tunisiska revolutionen i går”, ger möjlighet att lyfta fram aktören. Passiv form kan också användas som en språklig manipulation för att medvetet dölja aktören. Eftersom våra läromedelstexter ofta är fyllda av nominaliseringar och passiv form är det väldigt viktigt att vi i vår undervisning ger eleverna möjlighet att träna på just detta på olika sätt. I Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, som jag baserat detta blogginlägg på, finns exemplen ovan sammanfattade i en "How to"-del där vi kan ta del av en lärares lektionsplaneringar för att få en helhet. I skriften finns dessutom ytterligare tre intressanta rekommendationer som är väl värda att läsa: Integrate oral and written English language instruction into content-area teaching. Provide regular, structured opportunities to develop written language skills. Provide small-group instructional intervention to students struggling in areas of literacy and English language development. Jag vill också rekommendera en Läslyftet-artikel skriven av Inger Lindberg, Stockholms universitet. Artikeln heter Ordförrådet - en framgångsfaktor och är en del av modulen Från vardagsspråk till ämnesspråk. Inger Lindberg har även sammanställt en tillhörande punktlista som heter Ordförrådet i undervisningen:
Fall is one of my favorite seasons! I love the pretty fall leaves and the cooler “jeans & jacket” weather. Nature also gives us lots of great sensory experiences during the fall. One of my favorite themes during the fall season is apples, not only because they are my favorite fruit (honeycrisp are just so […]
Try DOODLING!!!!! Get inspiration from Mr. Doodle; Sometimes, the solution to your problem just won’t come into your head, yet your thoughts are spinning at a 100 kilometres an …
Magnetisk Playset är det perfekta lekverktyget för att lära sig om några av de djur vi lever med på vår gemensamma planet. Baserat på lärande genom aktivitet och Kreativitet består varje djur av flera magnetiska delar och uppdelade enligt djurens olika egenskaper. De tillhörande faktakorten berättar om djurens namn, egenskaper, egenskaper, klass, antal ben, matval och kroppsdelar. Barnet bygger en bred kunskap om djurriket, medan intresset för djurens värld väcks och upprätthålls på ett aktivt och underhållande sätt. Innehåll: 1 x magnetisk plattlåda, 127 x magnetiska delar, 25 x faktakort, 74 x 3D-magnetbrikker, 1 x monteringsanvisningar, 1 x djurguide Språk: Danska Produkt: 29 x 36 x 5,5 cm Ålder: 4-8 år
How do you handle your early finishers? Over the years I’ve used TONS of different things – from brain bins to free time menus to B.A.T. Books {which I’m currently using!} If you’re looking for a no-pre activity for students to keep in his/her desk, grab this Free Time Fun menu! It’s simple to use! […]
For all those kids who think math is boring ...
Musical letters is a fun game of learning that also provides exercise, music, dance and education.
Often in Art there is crossover of content. Many times when I'm teaching an Art concept I hear the kids exclaim "We learned that in (Math, English, Science...)". What a wonderful thing to have your students eyes light up and connect the dots that education isn't in departments, even if many of our schools are set up that way. As I introduced our new lesson to the 3rd grade about Symmetrical Dragon Heads, I warmed the students up with a quick game that gets their bodies moving. When the students exclaim... We know what Symmetry is! I ask them to prove it with a partner. The students are laughing and laughing as this quick little activity warms them for the concept about to be covered in the Art Studio. I offer to take the picture of anyone who would like to have it, and we get into learning how to create symmetry by cutting paper. (play video from the start to 2:20). We finish up our first class period by creating several dragon heads out of scrap paper from the copy room. They choose one that we will start with for a pattern of our final artwork for our next class period. Overall, this is a fun day for my students revolving around the shared concept of symmetry.
Hej alla! I det här inlägget vill jag berätta om hur jag använder tvärgruppsredovisningar som lektionsupplägg när eleverna håller på att lära sig något nytt inom ett visst ämnesområde. Både jag och…
Howdy, friends. I am getting more preparation done for my classroom as I know you are too (if are lucky enough and have not started school yet!) I presented some staff development workshops this summer and was able to share my classroom with other teachers in my district. Just for the record, these teachers are the inspiration behind "Kindergarten Down River." They helped me realize the full potential of my vocation. Thank you, Texas friends. During these workshops, a specific format is used. It goes something like this: I model and share a piece of a lesson and then the teachers share the instructional strategies they saw present. This really holds me accountable for the correct modeling of these strategies. Finally, the teachers apply the strategies that I shared during the workshop by modeling their own mini-lesson with a small collaborative groups. I am a "newer" teacher in comparison to many of the teachers whom I meet at these workshops, but they are truly so excited to learn "new tricks" (as one sweet teacher shared with me in an email today.) In college, this newer generation of teachers has been taught more about building a classroom community of learners, rather than being taught content knowledge (I have a real problem with this--but that is not the topic of this post!) Many of the cooperative learning strategies that can be utilized in the classroom are much newer to a large group of these teachers. I must say, my school district has put a lot of emphasis on the structure of the classroom and I have yet to see a classroom, at the schools I have worked at, with individual desks separated into "the grid." Here are a few tricks that you would see if you walked into Kindergarten Down River: Students are grouped in teams of three or four. All students are separated into teams of three or four. Smaller groups allow (force) students to communicate. Any group larger than four usually is more problematic as far as behavior is concerned. Each student chooses a number in the group (1, 2, 3, or 4--depending on group size). Students have the choice to pick the number so they have ownership of it. Each student is required to know the response to my question because they do not know who is will be called on in their group. (I tell them after they have time to discuss! This way every student is "on the hook" or accountable!) Each group is assigned a different color. I place $1.00 small metal buckets in the middle of the tables that are the color of the team. (Target sells these in the party aisle. Hobby Lobby has some in seasonal and party sections.) When I dismiss groups to join me at the rug or line-up for lunch, I use their group color. There are other variations to this: You can use shapes, numbers, or academic vocabulary words that change but meet a specific unit. I have lots of great ideas on how to do this, but I stick to colors as it is just easier for me to remember. Once you get in a habit, it is hard to break it! I have a small metal bucket with spoons in it. Yes, I said, "Spoons!" Cups or Buckets to Label Table Group/Spoons to Call on Students Each spoon has a number on it. The number written on the spoon represents the student in the group is that number for their group (See Step 2 if you forgot already!) I just bought these new Crayola plastic cups the last time I was in San Antonio at H-E-B for 66 cents. I only used standard white plastic spoons for this with Sharpie marker written numbers. My friend, who I often collaborate with, gave me a great idea this summer. Have you been to a frozen yogurt shop lately? Does your favorite shop stick a funky spoon in your yogurt when you pay? Mine does! Take a break, grab some "fro-yo" (I think that is what the youngsters call it), and SAVE YOUR SPOON. The future of the Earth depends on it. Think about your carbon footprint. You can save the planet! Here the routine I use to implore this strategy now that you have all the key pieces: Tell the students that, "In just a minute you will be responsible for discussing a question with your team. It is important that all team members have a turn to speak. When each member has a turn to speak, you need to work together to come up with a response for your team. You will not know who I will be calling in, so it is important that everyone is ready to share." Ask ALL of the students a question. Have all the students repeat the question. (This helps build language skills which is very important in a classroom with a high ratio of English learners.) Then, tell the students something to note that they need to begin. I say, "Heads together," and use a visual cue. The visual cue I use for this command is I put both of my fists together which represents the word, together. I allow enough time for students to process the information, being mindful that some students need additional time. Then, I call all of the students "back together." I say, "Back together." All of the students who are finished put their eyes on me. Anyone that is in the middle of their conversations, finish up quickly and then put their eyes on me. (This is a routine I teach that values all students and their processing times.) I grab my metal bucket with spoons in it and I mix them up. As I am mixing them up, the students all stare at me because they are very curious as to what number I will pull out of the bucket. (This is why I emphasize that each student should be prepared.) I pull a spoon out of the bucket and reveal the number to the students. Typically, they all shout out the number on the spoon. This is one less job for me and helps them read their numerals which supports our mathematics standards! I say, "Everyone listen, as number 1 from the purple table shares." Everyone listens. I usually thank that student for sharing. Then, I say, "Everyone listen, as number 1 from the blue team shares.." and so on. I KEEP THE SAME NUMBER FOR THIS ROUND OF REPORTING OUT. There is no need to switch them each time, or it lets students "off the hook." It is important that each team reports out and you hold them accountable. Use this cooperative learning strategy in all subject areas, no matter what grade level you are in and you will see your students' language skills greatly improve. Happy Communicating! Laura
This great back-to-school resource fast finisher board will help you train your fast finishers what to do when they have finished their assigned work.
Total size: 45''x90'' ( 1.14m x 2.30m) Super "Mirror me" floor decal for for elementary school, preschool or kindergarten! Sizes of elements in circle: Circle: 9.5'' (24cm); Foot: 7.1''x11.8 (18x30сm); Big Circle: 45'' (114 сm) I can make "Mirror me" floor decal in the measurements you need (the price depends on size) AWESOME INTERIOR SCHOOL DECOR! Awesome view! *Removable Vinyl *Not Reusable *Applies to smooth, hard surfaces *Weatherproof (up to 1 year) *Application Instructions Included ____________________________________________________________________ See more beautiful vinyl decals in my Etsy-shop: https://www.etsy.com/your/shops/DesignStickersStore If you have any question, please feel free to contact me and I am happy to help ♥ Floor sensory path, educational floor decal, abc labirint, school decor, preschool floor decor, Sensory Walk decal, Sensory Hallway decor
If you're not making time for math games, your students are missing out! Check out these 5 math games every classroom needs to play!
Hur gör vi egentligen för att våra elever ska lära sig nya ord? Det pratas mycket just nu om läsförståelse och strategier för att förstå en text men vi pratar inte lika mycket om strategier för att förstå ord. Vilket är intressant eftersom vi vet att själva ordförståelsen är av yttersta vikt för att vi ska förstå den text vi läser. Jag läser just nu en Educator's practice guide som heter Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, en skrift som väcker många tankar och ger flera nya idéer. I skriften ges fyra evidensbaserade (för fullständiga referenser, ta del av skriftens referenslista) rekommendationer för hur man kan undervisa elever som har "engelska som andraspråk" och skriften beskrivs så här: The goal of this practice guide is to offer educators specific, evidence-based recommendations that address the challenge of teaching English learners in the elementary and middle grades: building their English language proficiency while simultaneously building literacy, numeracy skills, and content knowledge of social studies and science. The guide provides practical and coherent information on critical topics related to literacy instruction for English learners, and is based on the best available evidence as judged by the authors. Den första rekommendationen, som detta blogginlägg kommer att beröra, lyder så här: Teach a set of academic vocabulary words intensively across several days using a variety of instructional activities • Choose a brief, engaging piece of informational text that includes academic vocabulary as a platform for intensive academic vocabulary instruction. • Choose a small set of academic vocabulary for in-depth instruction. • Teach academic vocabulary in depth using multiple modalities (writing, speaking, listening). • Teach word-learning strategies to help students independently figure out the meaning of words. När vi inleder ett arbetsområde eller när vi/eleverna läser en text, har vi då en medveten tanke om på vilket sätt eleverna i undervisningen ska få träna på de ord och begrepp som vi vill att eleverna ska behärska (inte bara passivt förstå utan även kunna använda sig av) efter avslutat område? Att vi i undervisningen på olika sätt förklarar ord och begrepp är en sak men vi vet ju även att eleverna behöver träna på, och använda sig av, orden och begreppen på många olika sätt och i många olika sammanhang för att eleverna ska kunna göra dem till "sina egna". Hur gör vi detta? Och har vi verkligen tid att låta eleverna träna på orden och begreppen på detta sätt? Stoffträngseln i våra kursplaner är högst påtaglig och många lärare känner att tiden är begränsad. Vilket den är och därför är det ännu viktigare att vi ger eleverna möjligheter att utveckla olika ordförståelsestrategier. Välj en lämplig, intresseväckande text I ovan nämnda skrift får vi ta del av ett flertal olika sätt som man i undervisningen kan skapa möjligheter för eleverna att utveckla sitt ordförråd. Det första vi ombeds göra är att välja ut en lämplig text som innehåller ett urval av sådana ord och begrepp som vi vill att eleverna ska behärska. Texten bör vara en del i en större helhet så läsningen av texten hjälper eleverna att bygga upp en större förståelse av arbetsområdet i stort. Det bör även vara en text som väcker intresse och som går att diskutera ur olika perspektiv. Välj ut ett begränsat antal ord och begrepp Det begränsade antal ord och begrepp som vi väljer ut ska vara av stor vikt för förståelsen av texten och kan antingen vara ämnesspecifika eller ämnesneutrala ord. Det kanske är ord som återkommer flera gånger i texten, ord som har ett flertal olika betydelser eller ord som eleverna kommer möta i flera av skolans ämnen. Man kan även välja ut ord som har något prefix eller suffix som man vill att eleverna ska träna på eller ord och begrepp som man vet att eleverna kanske känner igen från andra språk. I det exempel från Ms. Gomez undervisning, som vi får ta del av i skriften, ser urvalet av ord och begrepp ut så här: Att välja ut vilka ord och begrepp man ska fokusera på är inte helt lätt. När man undervisar elever som är tämligen nyanlända kan det vara en uppsjö av ord som är nya för eleverna och här behöver man alltså prioritera sådana ord och begrepp som är viktigast för just detta ämnesområde och utifrån elevernas behov (detta tar jag även upp i inlägget om att tydliggöra språkliga mål). Aktiviteter som utvecklar ordförståelse När urvalet är gjort är det dags att fundera över vilka aktiviteter vi ska välja att genomföra i undervisningen så eleverna får träna på orden på olika sätt genom att läsa, skriva och samtala. Våra elever behöver inte bara veta vad ett ord betyder, för att kunna använda ett ord behöver eleverna utveckla alla delar av den kommunikativa språkförmågan som kan synliggöras på detta sätt: I skriften får vi ta del av ett antal olika exempel på hur undervisningen kan stötta eleverna att få ett större djup i ordförståelsen och på så sätt bidra till att utveckla elevernas kommunikativa språkförmåga. Det första exemplet handlar om att ge "elevvänliga" definitioner och förklaringar som kan användas på olika sätt. Jag brukar ha ordlistor uppsatta på väggen, eller tillgängliga på annat sätt, där elevernas egna förklaringar av "expertorden" finns att tillgå. Att använda elevernas vardagsspråk som en bro över till det kunskapsrelaterade språket, eller skolspråket, är en väldigt viktig del. Men, vi måste akta oss för att enbart förenkla språket. I stället måste vi förtydliga, förstärka och exemplifiera vilket Teaching Academic Content and Literacy to English Learners ger oss ett antal exempel på. Grafiska modeller Att använda grafiska modeller i form av ordkartor är ett sätt som kan hjälpa eleverna att förstå vad ord och begrepp betyder, och vad de inte betyder. Att välja ut ett ord och i en ordkarta ge exempel på förklaringar, synonymer, motsatsord och andra exempel på vad ordet betyder, och inte betyder, kan vara till stor hjälp för eleverna. Man skulle även kunna tänka sig att lärare i flera olika ämnen kunde samverka kring ett urval av ämnesneutrala ord och begrepp som man vill att eleverna ska fokusera på under en begränsad tid. På så sätt skulle eleverna få möta samma ord i många olika sammanhang och lärarna skulle kunna förtydliga och exemplifiera ordet ur just sin egen ämneskontext. Många gånger möter eleverna oerhört många ord och begrepp och får tyvärr sällan möjlighet att förstå ett ord på djupet. Maaike Hajer har skrivit en del om begreppskartor/concept maps och om att använda grafiska modeller för exempelvis begreppsrelationer och ordförståelse. Lyssna gärna på denna föreläsning med Maaike Hajer för att få fler tips. Aktiviteter som tränar elever i att använda nya ord och begrepp Eftersom vi vill att eleverna ska lära sig att använda orden och begreppen måste vi i undervisningen låta eleverna få träna på att använda orden. I Teaching Academic Content and Literacy to English Learners får vi ta del av ett exempel där läraren utgår ifrån ett ord med två olika betydelser som läraren sedan använder i två olika meningar. Utifrån dessa meningar ska sedan eleverna para ihop rätt mening med rätt definition och motivera varför: När elever ska få träning i att använda ord och begrepp är det viktigt att vi ser till att det blir en balans mellan skriftlig och muntlig produktion. Detta betyder att vi i undervisningen måste erbjuda eleverna rika möjligheter till muntlig interaktion på olika sätt. I skriften förtydligas detta genom att vi uppmanas att utifrån utvalda ord och begrepp ge eleverna olika öppna diskussionsfrågor eller ge dem möjlighet att debattera och på så sätt utveckla förmågan att argumentera. Vi uppmanas även att på olika sätt låta eleverna koppla de nya orden och begreppen till sin egen erfarenhet och på så sätt använda orden i andra, men för eleven kända, sammanhang. För att eleverna i deras skriftliga produktion, som kan variera från ett svar bestående av en enda mening till en sammanfattning eller en längre förklarande text, ska använda utvalda ord och begrepp behöver uppgiften vara konstruerad på ett sådant sätt att eleverna behöver använda ett mer avancerat språk. Många elever kan behöva olika former av stöttning för att klara detta och här kan cirkelmodellen och skrivmallar fylla en viktig funktion. I skriften ges ett flertal olika exempel på hur man kan låta eleverna få möta utvalda ord och begrepp på olika sätt, exempelvis genom att eleverna ska rita en förklaring, spela upp en sketch eller kanske lösa ett korsord. Min kollega Maria Bjerregaard visar i denna korta film hur man på ett enkelt sätt kan skapa ett skärmkorsord (en aktivitet från Pauline Gibbons som beskrivs mer här) som ett sätt att låta eleverna i par repetera, eller träna på, utvalda ord och begrepp: Strategier för ordförståelse Utöver att eleverna behöver lära sig använda utvalda ord och begrepp och träna på dem i många olika sammanhang behöver vi även ge eleverna möjlighet att utveckla olika ordförståelsestrategier. I skriften uppmanas vi att lära eleverna hur man skapar förståelse genom att dra nytta av olika morfologiska och syntaktiska ledtrådar. Lindqvist, Guvå, Lundenmark och Wewel har genomfört en learning study för att undersöka huruvida flerspråkiga elever kan förbättra sin läsförståelse med hjälp av strategier (läs mer om studien i Symposium 2012 - Lärarrollen i svenska som andraspråk) och de har sammanställt följande frågor som kan användas tillsammans med eleverna: Att i undervisningen titta på ords uppbyggnad och olika delar kan vara ett bra sätt för elever att utveckla strategier för ordförståelse. Genom att känna igen olika prefix och suffix eller genom att identifiera ordstammen kan man ibland gissa vad ett ord betyder och detta är viktig kunskap för våra elever att lära sig. För flerspråkiga elever kan det också vara viktigt att lära sig känna igen vilka ord på svenska som är släkt med ord på övriga språk som eleverna kan, och således har en snarlik betydelse, och vilka ord som bara av en händelse låter eller ser lika ut men som inte alls betyder samma sak. I skriften kallas detta för cognates and false cognates och om man ska ge ett exempel på så kallade "falska vänner" i svenska och engelska så är aktuell och actual ett sådant där orden är lika men faktiskt inte behöver betyda samma sak. Om man i undervisningen undersöker olika ords uppbyggnad är det viktigt att eleverna sedan får träna på detta i nya sammanhang. Att exempelvis "packa upp" nominaliseringar (dvs verb eller adjektiv som omvandlats till substantiv) och göra ordlistor med de utvalda orden i nya ordklasser kan därför vara en god idé vilket exemplifieras på följande sätt: Utifrån ordlistorna kan eleverna sedan skapa nya meningar och använda de utvalda orden och begreppen i nya sammanhang. Innehåller ursprungstexten många nominaliseringar (dvs verb eller adjektiv som omvandlats till substantiv) kan en uppgift vara att formulera om och "packa upp" meningen. Här är ett exempel på nominalisering ur Skolverkets Greppa språket: Folkets negativa reaktion på regeringsförslaget föranledde... -> Folket reagerade negativt på regeringens förslag, och det ledde till... Utöver nominaliseringar är passiv form något som många elever behöver få träning i att förstå och använda. Det beskrivs på följande sätt i Greppa språket: Passiv form fyller funktionen att aktören, eller den som utför en handling, inte lyfts fram. Vi kan säga ”Den tunisiska revolutionen inleddes i går”, för att betona att själva händelsen är det viktiga i sammanhanget. ”Folket inledde den tunisiska revolutionen i går”, ger möjlighet att lyfta fram aktören. Passiv form kan också användas som en språklig manipulation för att medvetet dölja aktören. Eftersom våra läromedelstexter ofta är fyllda av nominaliseringar och passiv form är det väldigt viktigt att vi i vår undervisning ger eleverna möjlighet att träna på just detta på olika sätt. I Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, som jag baserat detta blogginlägg på, finns exemplen ovan sammanfattade i en "How to"-del där vi kan ta del av en lärares lektionsplaneringar för att få en helhet. I skriften finns dessutom ytterligare tre intressanta rekommendationer som är väl värda att läsa: Integrate oral and written English language instruction into content-area teaching. Provide regular, structured opportunities to develop written language skills. Provide small-group instructional intervention to students struggling in areas of literacy and English language development. Jag vill också rekommendera en Läslyftet-artikel skriven av Inger Lindberg, Stockholms universitet. Artikeln heter Ordförrådet - en framgångsfaktor och är en del av modulen Från vardagsspråk till ämnesspråk. Inger Lindberg har även sammanställt en tillhörande punktlista som heter Ordförrådet i undervisningen:
Encourages active learning and hand-eye coordination through imaginative play. Helps develop problem-solving skills. Perfect gift for any toddler. Studio Circus' AMAZING Ramp Racer is a fantastic little toy for those busy little ones! Made from quality wood and finished in beautiful eye-catching and colourful paints and patterns, the ramp racer is guaranteed to keep your toddler whizzing with the three featured cars that flip at each end, racing to the bottom! All three cars have the unmistakable cute Studio Circus characters so your child can choose their favourite and race to the finishing line! Size: 30 x 22.5 x 3.3 cm
Encourages active learning and hand-eye coordination through imaginative play. Helps develop problem-solving skills. Perfect gift for any toddler. Studio Circus' AMAZING Ramp Racer is a fantastic little toy for those busy little ones! Made from quality wood and finished in beautiful eye-catching and colourful paints and patterns, the ramp racer is guaranteed to keep your toddler whizzing with the three featured cars that flip at each end, racing to the bottom! All three cars have the unmistakable cute Studio Circus characters so your child can choose their favourite and race to the finishing line! Size: 30 x 22.5 x 3.3 cm