Hur arbetar man med genren fakta i en åk 1 där många ännu inte läser eller skriver? När vi i åk 1 arbetar med No använder vi bildsexfältare. I arbetet använder vi oss av cirkelmodellen och strukturerna APE och Par på tid. Varje vecka arbetar vi kring en bokstav i alfabetet. Till den bokstaven knyter vi an något inom So/No. Som

Under de senaste tre veckorna har vi i åk 1 lärt oss mer om att läsa och skriva beskrivande texter om djur. Jag har valt att lägga upp arbet...

Denna vecka kommer jag att berätta om vårt fågeltema där vi har arbetat med axelkompisen och en variant av pussel. Arbetsgång Läsa en kort faktabok om en fågel. Rita i en fyrfältare om utseende, bo, föda, ägg. Gemensamt diktera faktameningar. I par skriva meningarna på iPad. Konstruera en bok där bild och text hör ihop. Läsa faktaboken för andra kamrater

Under de senaste tre veckorna har vi i åk 1 lärt oss mer om att läsa och skriva beskrivande texter om djur. Jag har valt att lägga upp arbetet enligt cirkelmodellen för att eleverna så småningom ska kunna skapa egna faktatexter om djur. Inspiration till mitt arbete kring genrepedagogik har jag fått från Stärk språket, stärk lärandet (Pauline Gibbons), Låt språket bära (Britt Johansson, Anniqa Sandell Ring), Att läsa faktatexter (Adrianne Gear) och Att undervisa i läsförståelse (Barbro Westlund). Valet kring vilket djur vi inledningsvis skulle läsa om blev enkelt då min kollega visste att eleverna var väldigt nyfikna på björnen. Fas 1: Vår läsfixare Spågumman hjälpte oss att plocka fram våra tidigare erfarenheter och kunskaper om björnen genom att fråga eleverna vad de trodde att en text om björnen skulle handla om. Jag ritade upp en VÖL-tabell och förklarade vad de olika bokstäverna i VÖL betyder (vet, önskar veta, lärt oss). Med elevernas hjälp fyllde jag i vad de redan visste i kolumnen Vet. I kolumnen Önskar veta fick eleverna ställa frågor, som jag sedan skrev ner. Här övade vi oss på att vara läsfixaren Frågeapan eller Reportern. Sedan läste jag texten i lugnt tempo och eleverna fick räcka upp handen om någon av deras förutsägelser slog in. I faktatexter dyker det upp ofta upp kluriga ord, så direkt när något nytt ord dök upp stannade vi för att reda ut det, precis som läsfixaren Detektiven brukar göra. Texten som jag lånat från ABC-klubbens material för åk 2 var som tur inte alldeles för krånglig, utan fungerade bra att läsa utan för många stopp, I slutet av lektionen samtalade vi om vad vi lärt oss, vilka förutsägelser som slagit in och vilka frågor vi fått svar på. Vi sammanfattade som läsfixaren Cowboyen. Jag fyllde i den sista kolumnen, Lärt oss, i VÖL-tabellen. Eftersom det fanns några frågor vi inte fått svar på, läste jag också från några andra texter om björnen. Svenska-djur.se är en sida som jag varmt kan rekommendera. Även En läsande klass har många fina texter och lektionsförslag om djur, som inspirerat mig de senaste åren. Upptäckte först idag att lektion 135 handlar om just björnen. Fas 2: Nästa lektion ritade jag upp en tom tankekarta på tavlan och eleverna fick också se texten vi läst tillsammans. Jag hade ringat in vissa delar i texten med olika färger för att eleverna lättare skulle kunna hitta svaren till var björnen lever och bor, hur den ser ut och vad den äter. Jag visade sedan hur man plockar ut det viktigaste ur texten, som vi kallar nyckelord. Vi tittade också på fina bilder i en djurbok som hade stora tassavtryck och en finlandssvensk hemsida, Vetamix, med bra material om djur med både texter, ljud och filmer. Fas 3: Utifrån nyckelorden i tankekartan skrev vi sedan en gemensam faktatext om björnen. Vi gjorde om nyckelorden till meningar. Vi pratade om vikten av stor bokstav i början, mellanrum mellan orden och punkt i slutet av meningarna. Jag visade också på att det är viktigt att vi har en rubrik till vår text och att försöka fånga läsaren i de första meningarna, för att sedan få med allt ur varje faktadel (klassifikation, förekomst, föda, kännetecken, livscykel mm.) innan man går vidare till nästa. Bra också om texten delas in i stycken för att det ska vara lättare att läsa. Eleverna var så otroligt engagerade under hela den här processen och texten blev slutligen väldigt lång. Jag valde att plocka ut kortare meningar och fakta från deras text och skapa en läsläxa där eleverna fick läsa och rita bilder till. Texten är redan på alla sätt och vis bekant för dem eftersom vi läst och pratat så mycket om björnen. Självklart är det roligt om barnen sedan hemma vill berätta allt övrigt de lärt sig om björnen utöver det som står i läsläxan. Vi läste även en fabel om varför björnen har så kort svans och gjorde jämförelser mellan en faktatext och en saga (här hade jag tänkt göra ett VENN-diagram, men tiden blev knapp). Även till sagan fick eleverna rita bilder i små rutor bredvid texten. Denna text är en frivillig läsläxa för de som behöver lite mer utmaning. Fas 4: Just nu är vi i fasen där eleverna ska få skriva egna faktatexter. Som ett exempel fick vår ugglekompis Lilla Bo vara med och hjälpa till. Jag skrev en tankekarta utifrån det vi vet om Lilla Bo. Sedan fick eleverna välja bland en massa små leksaksdjur, som jag hade samlat med mig hemifrån, och göra en egen tankekarta om sitt lilla utvalda djur. Tankekarta från ABC-klubben åk 2 Det kommer att bli en blandning av både fantasi, lek och faktainsamling, vilket eleverna är väldigt entusiastiska över. De har också börjat rita av de små djuren och jag har fotograferat alla barn tillsammans med sitt djur. Så glada barn! Ser fram emot fortsättningen.

Näringskedjor

Färglägg vilda djurLadda ner Skriv en berättelse om bondgårdsdjurLadda ner Färglägg bondgårsdjurLadda ner Färglägg djungeldjurLadda ner Ramsor och sånger Ramsor tecken som stödLadda ner Vårtecken V…

Denna vecka kommer jag att berätta om vårt fågeltema där vi har arbetat med axelkompisen och en variant av pussel. Arbetsgång Läsa en kort faktabok om en fågel. Rita i en fyrfältare om utseende, bo, föda, ägg. Gemensamt diktera faktameningar. I par skriva meningarna på iPad. Konstruera en bok där bild och text hör ihop. Läsa faktaboken för andra kamrater

Våra fyra sädesslag måste alla känna igen: vete, havre, korn och råg. Men det finns även andra grödor såsom vall och oljeväxter. Växterna odlas i en viss växtföljd. Det kan vara intressant att ta r…

vecka 11 Skolans värdegrundshjärta är denna och nästa vecka ljusgult och står för Vi kan samarbeta. I klassen har vi gjort olika samarbetsövningar i lekform både inomhus och utomhus. Vilket lag kan…

Natur och samhälle

Idag ska vi prata mekanik, teknik och fysik och inte förmågorna (the big five) som man kan lockas att tro av rubriken. De mäktiga fem är nämligen ett begrepp även inom mekaniken (ibland pratar man …

BINNYCKELPIGAN Våra vilda djurVåra vilda djur VårteckenFrågor / digitalt FLER UPPGIFTER FINNS PÅ SKOLMAGI :)

Här har jag sammanställt mitt ASL-arbete i åk 1. Vill du att jag mejlar keyNoten till dig är det bara att höra av sig!😊 I åk 1 knyter jag ihop ASL med STL. Här kan du läsa om mitt ASL-arbete i förs…

En skruv använder samma princip som det lutande planet. Om man vrider runt det lutande planet många gånger får man en skruv. Ju kortare det är mellan gängorna desto lättare blir skruven att skruva …

Idag ska vi prata mekanik, teknik och fysik och inte förmågorna (the big five) som man kan lockas att tro av rubriken. De mäktiga fem är nämligen ett begrepp även inom mekaniken (ibland pratar man …

Idag ska vi prata mekanik, teknik och fysik och inte förmågorna (the big five) som man kan lockas att tro av rubriken. De mäktiga fem är nämligen ett begrepp även inom mekaniken (ibland pratar man …

I det här inlägget har jag samlat lite av mina material med hösttema. Om ni klickar under varje bild på texten HÄR så kommer ni till inlägget där ni kan ladda ner materialet. Äpple matematik 1-5 hittar ni HÄR Matematik med äpple finns HÄR Äpplets delar hittar ni HÄR Materialet med äpplets livscykel finns HÄR. Materialet med löven hittar ni HÄR Ett material med höstlöv och former hittar ni HÄR Matematik med ekorrar och ekollon hittar ni HÄR. Ekollon med siffror hittar ni HÄR Ett material med svampens delar finns ni HÄR. Var rädd om er, tänk på att leva i nuet och njut av tiden, den kommer inte tillbaka! Kram Maria

Vi har tidigare år sått potatis på förskolan tillsammans med barnen och i samband med att vi har skördat potatisen har vi tittat närmre på potatisplantans delar. Med tanke på det har jag nu gjort ett material med potatisens delar, där man ser hela plantan och lär sig dess namn. Materialet består av två stycken A4, ett med en potatisplanta i färg med texter på plantans olika delar. Det andra är ett arbetsblad med en potatisplanta i svart och vitt och med rutor med namnen på delarna. Man ska klippa ut namnen på plantans delar och klistra vid respektive del på plantan. Vid intresse av materialet: Materialet laddar ni ner själv! Klicka på länken till materialet nedan för att komma till min sida hos skolmagi, där materialet laddas ner gratis. Jag kan inte lägga tid på att mejla material som man själv kan ladda ner! Material Länken: Potatisens delar Trevlig Valborg och 1:a maj på er!/Maria

En blogg med gratis material, inspiration och länkar till sådant som berör pedagoger inom skola och förskola samt föräldrar.

Vad: Arbeta med programmering och näringskedjor. Hur: Eleverna får själv bestämma en korrekt näringskedja från bilderna. Eleverna ska sedan rita näringskedjan i rutorna. Koden skrivs på linjen unde…

Våra nyanlända elever i förberedelseklass (åk 6-9) får undervisning i kemi, fysik och biologi av en NO-lärare. Detta borde såklart vara en självklarhet men jag vet att så inte alltid är fallet för nyanlända elever. Vi är väldigt tacksamma över att våra elever får kvalificerad ämnesundervisning men något som blir påtagligt är att timplanen i NO-ämnena inte på långa vägar räcker till för att eleverna både ska förstå ämnesinnehållet, utveckla ämneskunskaper samt uttrycka dessa kunskaper på svenska. Eftersom vi ofta arbetar ämnesövergripande har vi därför under några veckor använt en del av undervisningstiden i svenska som andraspråk för att arbeta språkutvecklande med det innehåll som egentligen hör till NO-undervisningen. Jag, som inte arbetar heltid som lärare, har inte kunnat vara med på elevernas NO-lektioner men har försökt lägga upp min del av undervisningen så den krokar in i NO-undervisningen. Eleverna har bland annat haft vattnets olika former som en del av NO-undervisningen och det blev ganska tydligt att eleverna till viss del kunde förstå varför och hur vattnet ändrar form men de kunde inte förklara detta varken på modersmålet eller på svenska. De kunde inte heller använda de ämnesspecifika begreppen utan förklarade förloppet genom att använda ett "här-och-nu-språk" och peka på bilder. Från det muntliga till det skriftliga Eftersom eleverna ännu inte har ett speciellt utvecklat svenskt språk ville vi fokusera en hel del på elevernas muntliga språkutveckling för att sedan gå via ett skriftspråksliknande tal in i skriftspråket (mer om mitt undervisningstänk i detta blogginlägg). En stor vinst med att gå från det muntliga till det skriftliga är att eleverna får repetera viktiga nyckelbegrepp i flera olika sammanhang samtidigt som eleverna får stöttning i att använda ett mer avancerat språk, muntligt och skriftligt. Då eleverna redan hade arbetat med vattnets olika former på olika sätt i NO-undervisningen kunde vi sva-lärare fokusera på de rent språkliga kraven i ämnesområdet. För att vi skulle få syn på vad eleverna redan kunde valde vi att inleda med att eleverna skulle återskapa en modell över vattnets tre former, en modell som de redan hade arbetat en hel del med i NO-undervisningen. Vi lät eleverna först få se min version av modellen en kort stund innan vi delade ut kort med ord och bilder som eleverna skulle lägga i rätt ordning. De elever som behövde extra stöttning fick ha modellen framför sig. Vi lät även vissa elever samarbeta i par och vi hade studiehandledare med oss som kunde förklara och förtydliga begreppen på elevernas olika språk. Eleverna hade även tillgång till de flerspråkiga ordlistor som de arbetat fram tidigare under arbetsområdet. När alla elever hade lagt korten i ordning fick de muntligt återberätta förloppet. Vi valde att filma eleverna när de återberättade och det blev tydligt att eleverna mest läste innantill. Här kunde vi således se att eleverna, med stöttning, kunde placera ut de ämnesspecifika begreppen på rätt plats men det blev tydligt att eleverna inte "ägde" det språk som krävs för att kunna förklara varför och hur vattnet ändrar form. Momentet gav däremot stora möjligheter för eleverna att få öva på uttal och prosodi eftersom vi hade möjlighet att lyssna på eleverna en i taget och då kunna ge återkoppling på individnivå. Mot ett skriftspråksliknande tal Nästa lektionspass inleddes genom att vi återigen visade modellen - men denna gång utan de ämnesspecifika begreppen: Eleverna delades in i mindre grupper där en grupp i taget fick fylla i begreppen på tavlan medan en annan grupp satt med "facit". Efteråt fick gruppen med facit ge återkoppling så det blev helt korrekt på tavlan, både när det gäller begreppens placering och stavning. Efteråt skulle eleverna återigen återberätta förloppet medan vi filmade. Men denna gång ville vi att eleverna skulle få mer stöttning i hur man kunde formulera sig så det blev mer flyt i språket. Tillsammans kom eleverna fram till ett formuleringsförslag som sedan låg till grund för den formuleringsmall vi skrev ihop. Elevernas förslag inleddes med "Vatten finns i tre former. Vatten i fast form är is. När vatten i fast form värms upp smälter isen och blir till flytande form", vilket sedan blev till följande meningsstarter/formuleringsmall: Språkinlärning kräver nödvändig repetition Då det fortfarande var tydligt att eleverna behövde öva mer på att muntligt förklara fick vi planera in ytterligare lektioner för detta och inte gå direkt till skrivandet. Dock finns det ju en gräns över hur pass länge man kan repetera samma ord och begrepp utan att eleverna tröttnar. Därför valde vi att följande lektionspass låta eleverna använda flipgrid för att spela in sig själva. Fördelen med flipgrid är att eleverna repeterar massor av gånger eftersom de sällan blir nöjda med sin första inspelning. Uppgiften var att eleverna skulle förklara varför och hur vattnet ändrar form och de skulle försöka göra detta utan att läsa innantill. Det är högst förståeligt att eleverna gärna vill läsa innantill men här var syftet att eleverna skulle öva på att förklara muntligt utan att läsa. Eleverna skulle göra flera inspelningar och som stöttning fick eleverna använda bilderna över vattnets olika former, med eller utan de ämnesspecifika begreppen. När vi efteråt tittade på elevernas inspelningar var det tydligt att eleverna hade blivit betydligt säkrare på att förklara muntligt och de hade mer flyt i språket. De använde även ett skriftspråksliknande tal eftersom de tagit till sig av och använt de meningsstarter och formuleringsmallar vi arbetat fram i undervisningen. Det var nu dags att fokusera på att eleverna skulle skriva en förklarande text. Stöttning inför skrivande Eftersom den förklarande texttypen var ny för våra elever valde vi att prata lite om texttypens syfte, struktur och språkliga drag. Detta gjorde vi inte alls lika tydligt som man bör göra om man följer den genrepedagogiska cykeln för undervisning och lärande men vi lyfte ändå vissa delar som vi ansåg att eleverna behövde ha koll på för att kunna skriva en förklarande text om vattnets olika former. Vi tittade även på några olika modelltexter och identifierade sådant av vikt som vi sedan sammanställde på en väggplansch. Den förklarande texttypen är en ganska komplex texttyp så vi begränsade oss och valde ut det mest väsentliga, så kan vi bygga vidare på planschen framöver. Ibland kan det vara ett stort steg för eleverna att påbörja skrivandet av en viss text. Ett sätt som ofta fungerar väldigt bra är att låta eleverna spela in sin text muntligt och sedan låta dem skriva ner inspelningen. Vilket eleverna fick göra denna gång även om det var några elever som valde att hoppa över momentet eftersom de inte behövde just den stöttningen. Då vi arbetar med google classroom kan vi anpassa uppgifterna och ge olika elever olika stöttning. Ibland har vi även olika uppgifter. Majoriteten av våra elever fick följande skrivuppgift (formuleringsmallen finns här): De elever som har kort skolbakgrund, och ännu inte kommit så långt i skrivutvecklingen, fick en uppgift som gick ut på att i par sätta ihop en sönderklippt förklarande text och sedan skriva av den. Pedagogisk dokumentation till grund för anpassad stöttning Med hjälp av anpassad stöttning och ett medvetet, strukturerat arbete med att "gå från det muntliga till det skriftliga" har nu alla elever utvecklat sina ämneskunskaper och sitt svenska språk samt skrivit en text som förklarar varför och hur vattnet förändrar form. Dock gör eleverna detta med olika grad av självständighet vilket innebär att de har utvecklats olika långt. Eftersom vi har inspelningar av elevernas muntliga förklaringar under hela processen har vi kunnat följa, och dokumentera, varje elevs utveckling. Detta är något som vi försöker få in på olika sätt i undervisningen och något som jag brukar kalla för pedagogisk dokumentation (begreppet har jag lånat från förskolans värld). Denna dokumentation är avgörande för att vi ska kunna planera och genomföra kommande undervisningsmoment. Vi lärare behöver veta vad eleverna rent språkligt kan göra på egen hand och vad de kan göra med hjälp av stöttning för att vi nästa gång ska kunna planera in anpassad stöttning på rätt nivå. För att alla elever ska kunna delta i undervisningen, samt kunna lyckas med uppgifterna de får, måste vi planera så att eleverna får tillgång till rätt grad och form av stöttning. Några av dokumenten som jag har bloggat om finns samlade i min google drive. Låna gärna om du vill.

Svenska uppgifter xosotin chelseathông tin chuyển nhượngcâu lạc bộ bóng đá arsenalbóng đá atalantabundesligacầu thủ haalandUEFAevertonxosofutebol ao vivofutemaxmulticanaisonbetbóng đá world cupbóng đá inter milantin juventusbenzemala ligaclb leicester cityMUman citymessi lionelsalahnapolineymarpsgronaldoserie atottenhamvalenciaAS ROMALeverkusenac milanmbappenapolinewcastleaston villaliverpoolfa cupreal madridpremier leagueAjaxbao bong da247EPLbarcelonabournemouthaff cupasean footballbên lề sân cỏbáo bóng đá mớibóng đá cúp thế giớitin bóng đá ViệtUEFAbáo bóng […]

Idag när vi kom in i klassrummet satt det bilder på vårblommor på tavlan. Tillsammans klurade vi ut vad de heter och i vilken ordning vi brukar se dem blomma på våren. Jag valde sedan att titta närmare på blåsippan och vitsippan tillsammans med eleverna. Jag ger eleverna i uppdrag att tillsamm

Dagens inlägg är tips på arbete med maskrosen! Intresset för maskrosor har varit stort på förskolan ett tag och att blåsa iväg fröna gillas extra mycket. För att ta tillvara på barnens intresse har vi arbetat med maskrosen. Vi har plockat maskrosor som har varit i olika faser och tittat närmre på dess livscykel. Filmen vi har använt av oss är den här: Hos Sparklebox hittar ni det här fina material på maskrosens delar med engelsk text. Jag har nu tillverkat ett A4 med maskrosens delar som jag delar med mig av till er som är intresserade☺ Materialet består av ett A4 med en bild på maskrosen och av text på dennes olika delar. Materialet laddar ni ner själv! Klicka på länken till materialet nedan för att komma till min sida hos Skolmagi, där materialet laddas ner gratis. OBS! Jag kan inte lägga tid på att mejla material som man själv kan ladda ner. Material LÄNKEN: Maskrosens delar Nu är det dags att ladda batterierna med en god natts sömn!/Maria

Vid varje svampbild dröjer det en stund innan svampens namn visas. Man kan välja att pausa filmen då om man vill låta eleverna fundera lite längre, eller så låter man den gå, då dröjer det ca 5 s t…

Idag när vi kom in i klassrummet satt det bilder på vårblommor på tavlan. Tillsammans klurade vi ut vad de heter och i vilken ordning vi brukar se dem blomma på våren. Jag valde sedan att titta närmare på blåsippan och vitsippan tillsammans med eleverna. Jag ger eleverna i uppdrag att tillsamm

I det här inlägget har jag samlat lite av mina material med hösttema. Om ni klickar under varje bild på texten HÄR så kommer ni till inlägget där ni kan ladda ner materialet. Äpple matematik 1-5 hittar ni HÄR Matematik med äpple finns HÄR Äpplets delar hittar ni HÄR Materialet med äpplets livscykel finns HÄR. Materialet med löven hittar ni HÄR Ett material med höstlöv och former hittar ni HÄR Matematik med ekorrar och ekollon hittar ni HÄR. Ekollon med siffror hittar ni HÄR Ett material med svampens delar finns ni HÄR. Var rädd om er, tänk på att leva i nuet och njut av tiden, den kommer inte tillbaka! Kram Maria